I förrgår blev jag knockad av en magsjuka…
Jag är helt sänkt… som en urvriden trasa…men jag jobbar på att bli frisk…
Ett besök hos en läkare i Dhaka, lite mediciner, en stor skopa sömn och en vän från Sverige som dök upp i exakt rätt stund.
Han kom som en skänk från ovan och tog hand om mig- blek och snurrig som jag var.
Man tror att man ska dö!…
Men man gör inte det…
På något sätt tar man sig igenom det…
Inatt trodde jag att Hades kallade på mig…
Men sen grydde en ny dag, jag fick bättre mediciner och plötsligt satt jag på flygplatsen i bättre skick än vad jag kunnat drömma om…
Nu ser jag fram emot att komma till Myanmar och SOVA.
Det var med blandade känslor jag tog avsked av Dhaka…
Kom till Bangladesh innan turisterna gor det!, December 2017
“Kom till Bangladesh innan turisterna gör det!”, hör man ibland.
Och det är underbart att resa runt i ett land som inte kroknat för turism.
Ett land där människor inte hunnit lessna på besökare, utan istället är nyfikna och öppna.
Det här är -just nu- ett land där folk pratar med dig för att du representerar en värld långt bort,-en värld som de vill veta mer om-, och inte för att de vill sälja på dig en selfiestick eller en solstol.
Jag gillar när människor kan mötas som människor…
Vill man bort från de upptrampade stigarna så väntar något väldigt unikt…
Min van har lotsat mig fram på de otillgängliga stigarna och öppnat upp en ny värld för mig. En värld jag aldrig kommer glömma…
Bangladesh och Burma
Idag ugglar jag mest på hotellet…
Jag sover och sover och sover. Då och då beställer jag upp lite mat till rummet.
Efter två nätter på en båt, med snål sömn, är jag ganska slutkörd…
Igår kväll gjorde jag en liten ansats att lämna hotellet…blev nästan påkörd av en skenande cykeltaxi…och vanda snabbt tillbaka till mitt hotellrum
Jag försöker samla krafter. Jag försöker samla information om nästa resmål; Burma!
Det är säkert många som har läst om oroligheterna i landet. Om utrensningen av landets muslimer och flyktingströmmen till Bangladesh…
Och Ja, Burma är en militärdiktatur som många gånger har brutit mot de mänskliga rättigheterna…
Men Burma är såklart så mycket mer…Där finns människor med drömmar och tankar och hjärtan som slår.
Jag frågar och frågar och frågar och försöker förstå det som händer och sker i de länder jag besöker. Och jag vill prata med manniskor istallet for att sitta hemma i tv-soffan och skapa mig en bild av hur varlden ser ut…
Egen guide i Bangladesh, November 2017
Jag har hängt på min guide och van genom Bangladesh och sluppit fixa och trixa och tänka…
Idag tog vi avsked och jag måste försöka minnas hur man klarar sig på egen hand.
Snart tar floden Bangladesh, November 2017
Efter en nattfärja från Dhaka kommer jag till Waterworld; Barisal.
Här möter jag människor som lever med dagliga konsekvenser av klimatförändringarna.
Här är varenda centimeter som vattennivån höjs avgörande…
Folk i Bangladesh är de som måste anpassa sin livsstil för att överleva.
De behöver bygga cyklonskydd och dammar. De behöver ankor istället för höns, flytande sjukhus, nya bostäder och nya grödor…
Bangladesh-kapitlet, November 2017
Flytande byar, fattigdom, nattfärjor, tåg, bussar, cykeltaxi efter cykeltaxi, kikärtsröra, potatis med koriander, testånd, vinkande barn, sorg och glädje och röda solar som sänker sig över ett disigt Bangladesh.
Jag far och flänger och upplever och bearbetar.
Och jag blir så trött att jag skulle kunna sova flera veckor i sträck…
Bangladesh är det rörigastes kapitlet hittills. Det känns som om jag varit här i en evighet. Dagarna flyter ihop och tiden har upphört att existera.
Tillbaka i Dhaka försöker jag knyta ihop en säck , men det går bara inte…
Det är bara att hänga med i svängarna och ta ett djupt andetag då och då…
Cox Bazar , November 2017
Ett dygn i Cox Bazar där vi har ätit gott, bott flott och glidit runt på varldens langsta strand
Folk i Bangladesh ar inte sa vana vid turister och det hander att jag blir omringad av nyfikna manniskor…en del manniskor vill ta en bild tillsammans med mig, andra vill bara titta och kanske forsoka forsta en frammane och avlagsen varld.
Jag har stallt upp pa nagra selfies och så har jag lyssnat på havet och tittat på stjärnorna och badat i poolen.
Och sa har jag druckit Lassi(milkshake), tagit en och annan båttur och ridit pa en Bangladeshisk ponny…
Vi behover beroras! , November 2017
Betelnötter, kryddor, boskap,eldar, dammiga och solvarma vägar, mangroveträsk, översvämningar, strävan, värme, sammanhållning, människor som ser rakt in i själen…
Ingen skulle komma ifrån Bangladesh oberörd.
Och jag ar overtygad om att vi behöver beröras…
Heja konsumtionssamhallet!,November 2017
Bangladesh är känt som boomtown i Asien. Ingenstans på jorden är människor så billiga att köpa in som arbetskraft som här.
Det är till exempel tre gånger dyrare att producera en tröja i Kina än här, läste jag någonstans.
Man får fart på den viktiga tillväxten och kan producera mobiltelefoner och plastpryttlar och coola bilar som förpestar miljön och bidrar till att Bangladesh snart ligger under vatten.
Heja konsumtionssamhället!
I hjartat av Bangladesh, November 2017
Ja, jag ville ju in i hjärtat på Bangladesh. Jag antar att det är just där jag har hamnat.
Ibland gör det ont att vara i dess hjärta. Ljus och mörker blandas om vart annat, och mina känslor åker berg och dalbana just nu…
”När ska du komma tillbaka till verkligheten?”, frågade man mig för inte så länge sedan…
Och jag tanker…Jag är i verkligheten! Det här är liksom en valdigt stor del av verkligheten…
Jag tuggar betel och forsoker smalta in, November 2017
Jag tuggar betellöv och spottar rött, jag åker tåg, äter ris med händerna och jag försöker smälta in i Bangladesh. Det är omöjligt för mig att smälta in…
4 tågtimmar från Dhaka finns en by med små skjul. En vacker by med teplantage. En by med barn som tvättar i tunnor och getter som kliver runt bland bråten.
Halvnakna, magra män med korgar på huvudet. Halvfärdiga byggnader där folk bor. Där folk lagar mat och där hönor sprätter runt. Diskade grytor på tork i solen. Tvätt på linor. Människokroppar och smuts.
Jag. Och dem. Så lika. Så olika.
Bort fran de upptrampade stigarna , November 2017
Jag möter upp min guide i Dhaka-kaoset och ber honom släppa in mig i hjärtat av Bangladesh.
Så nära man bara kan komma…
2 kr for 55 kg Svensk? , November 2017
Rickshaw(cykeltaxi) överallt. Ingen kör åt samma håll verkar det som. Inte ens i rondeller där hela idén är att man ska köra åt samma håll. Allt är så rörigt. Och billigt…
Jag betalar 2 kr för min cykeltaxi. 2 kr för att släpa runt på femtiofem(+!) kilo svensk i en halvtimme.
Svetten lackar i Bangladeshpannor. Tunna,slitna själar som trampar fram i kaoset. 2 kr? Minimilöner och levnadsstandard i olika länder.
Folk vinkar till mig där jag sitter på min cykeltron. En Drottning från Svearike? Med kläder från H&M. Kläder som är märkta med ”Barnarbete” och ”Fabriksskandaler”.
Svettdroppar, smuts och värdet av ”rätt” hudfärg.
Jag skäms.
Ett forsta mote med Dhaka, November 2017
Vaknar upp i mitt nya land. Tjattret av främmande fåglar. Orangeröttdis.
Bangladesh. Dhaka. Ett nytt oskrivet blad…
