Argentina

Ska man älska livet mer än dess mening?

Absolut!

Kärleken måste gå före logiken, obetingat före logiken – det är först då man också fattar meningen”

Det är som om Dostojevskij menar att gåtorna alltid står kvar oförlösta…

Hans kritik av utvecklingsoptimismen och rationaliteten är en het potatis för en uppblåst västerlänning…

Det är inte skarpsinnighet eller rationellt uppbyggda samhällen – med lydiga medborgare som alltid rättar in sig i leden- som räddar världen.

Vem vet, kanske ligger meningen med mänsklighetens strävan på jorden endast i skapandet – annorlunda uttryckt; i själva livet

… och inte i målet…

….som inte är något annat än att två gånger två är fyra, det vill säga en formel… men att två gånger två är fyra, det är inte längre Livet

 

Happy!, Augusti 2020

”I felt my lungs inflate with onrush of scenery…

….air, mountains, trees, dogs, horses, flowers…

I thought, `This is what it is to be happy´

 

J-trion, Augusti 2020

Finbesök av Josefina…

….och ridtur med J & J på det gamla militär-området

Långa galopper, friska vindar och välgörande sällskap…

J-trion✨

En helt vanlig dag i San Lorenzo…

 

Skapandet!, Augusti 2020

Kanske ligger meningen med mänsklighetens strävan på jorden endast i skapandet?

 

Skräphörnan, Augusti 2020

Husets “skräphörna” (förråd) har blivit lite trevligare…

Lite blommor, en katt, en pippifågel och ett par fjärilar… och vips så kändes “skräphörnan” mindre “skräpig”

 

Jag skulle ändå plantera mina blommor!, Augusti 2020

“Om jag visste att världen skulle gå under imorgon, skulle jag ändå plantera mina blommor idag” 💓

 

Under Tukanträdet, Augusti 2020

Trädgårdspyssel …

….under Tukanträdet

 

Regnet, grönskan och livet, Augusti 2020

Med våren kommer också det efterlängtade regnet…och grönskan…

När bergen börjar bli gröna kommer också Tukanerna tillbaka…

 

 

Min trädgård!, Augusti 2020

Min trädgård…

….en av de mest betydelsefulla komponenterna i samlandet av livslektioner…

Det är en intensivkurs i tålamod, enkelhet, balans och vikten av att kunna släppa kontrollen och låta livet ha sin gång…

 

Mot VÅR!, Augusti 2020

Den kallaste månaden i San Lorenzo har nu passerat …

….vintern gav oss några enstaka nätter med minusgrader – samt en ruggig dag med lite snö på bergstopparna…

Nu går vi mot VÅR…

Fåglarna sjunger glada visor och igår brast de första knopparna på plommonträdet…

 

Min idé om lycka, Augusti 2020

”A quiet secluded life in the country, with the possibility of being useful to people to whom it is easy to do good, and who are not accustomed to have it done to them; then work which one hopes may be of some use; then rest, nature, books, music, good food, love for one’s neighbor – such is my idea of happiness….”

 

 

 

Att leva SNABBT, Augusti 2020

Det finns en lockelse i att leva snabbt…

….det finns en njutning i att arbeta hårt för att sedan koppla av…

Men när hinner man varva ner?

När hinner intrycken fördjupas?

När övergår tjusningen över fart och effektivitet till en oförmåga att vara närvarande i nuet?

Vad händer när man förlorar förmågan att stanna upp, när rastlösheten har blivit en del av ens liv?

-Owe Wikström, Långsamhetens Lov

 

Omläsning är njutning, Juli 2020

Det finns en viktig skillnad mellan den första och andra läsningen av en roman…

Första gången befinner vi oss i en situation som överensstämmer med vårt normala liv.

Vi vet inte vad nästa ögonblick skall bjuda oss, och inte vad som står på nästa sida…

Vi skyndar på för att få reda på hur det går för oss själva liksom för personen i romanen.

Vi har ingen aning om vilka möten och episoder som kommer att få betydelse för våra liv och för de diktade gestalterna i boken…

Först i och med döden, på sista sidan, vet vi…

När vi läser andra gången är det som att läsa en döds biografi eller att se vårt eget liv strax innan vi skall lämna det.

Nu står det klarare varför den där upplevelsen i det första kapitlet gjorde så starkt intryck på hjältinnan; den avgjorde i själva verket hennes liv…

Ett mönster träder fram.

Omläsningen är en njutning som alla barn känner till och som fler vuxna borde unna sig…”

 

Out here where the world begins and ends, Juli 2020

”Every time you look up at the stars, it’s like opening a door…

You could be anyone, anywhere. You could be yourself at any moment in your life…

You open that door and you realize you’re the same person under the same stars…

Walking a wooded path, kissing in the moonlight, riding fast horses on the vast windy plain…

…you’re eleven again, you’re sixteen again…looking up at the same stars

Out here where the world begins and ends…it’s like nothing ever stops happening”

 

Finns vi i dem eller finns de i oss?, Juli 2020

”I en god bok har läsaren förnimmelse av att det är sin egen erfarenhet han läser om.

När litteraturen är som bäst tycker vi att vi plötsligt minns något viktigt som vi vetat men glömt

Åter lyssnar jag på gamle Montaigne: “Jag reser aldrig utan böcker, vare sig i krig eller fred. Men det kan gå flera dagar, och månader, utan att jag öppnar dem. Ty jag känner ett outsägligt lugn och välbefinnande vid tanken på att böckerna finns inom räckhåll och kan ge mig glädje när det passar mig…”

Jag bläddrar än i den ena än i den andra boken, utan ordning och plan, som det faller sig; ibland drömmer jag, ibland antecknar jag…

Alla dessa parallella världar som vi går in i och ut ur när vi öppnar och stänger våra romaner, finns vi i dem eller finns de i oss?

Innanför bokpärmarna tycks vi leva andras liv, drömma andras drömmar. Kanske det är tvärtom…

Våra egna världar får liv av de påhittade

Läser vi i själva verket hela tiden om oss själva (eller delar av oss själva) när vi tror att vi läser en roman?”

 

Mitt i naturen, Juli 2020

Det är fortfarande vinter här i Argentina…

Solen skiner varje dag

Det har inte regnat på en månad och luften är torr och dammig

Jag ger mig ut på långa promenader i de djupa skogarna där det finns gott om skugga och porlande vattendrag.

Där är luften lätt att andas…

På avstånd ser jag det stora ”Loma Balcony”…

…där vi så ofta numera brukar galoppera ….när solen sakta börjar sjunka bakom bergstopparna

 

Essän, Juli 2020

Jag fortsätter vandra runt i Owe Wikströms böcker….

Att umgås med en bok är ett sätt att skapa tunnlar in till en inre värld…

Det finns en typ av böcker som mer borde uppmärksammas; essän!

På ett personligt sätt blandas smått och stort: iakttagelser från resor, biografier, minnen från vetenskapliga resonemang och reflexioner.

Man blandar och ger.

Det som skrivs är oavslutat eller på försök (essä betyder just försök)

Det representerar ett individuellt kosmos, en personlig helhet…

Essän bygger på ett intellektuellt arbete som i huvudsak avstått från möjligheterna att erövra yttervärlden och istället strävar efter att bevara vad som uppnåtts och återerövra vad vill en gång varit i besittning av

Vi kan inte ostraffat överge den enskilde- det vill säga oss själva- till förmån för den flyktigare, men ofta idealiserade digniteten: gruppen, folket. I all synnerhet som vi i de avgörande ögonblicken är så ofrånkomligt och obarmhärtigt hänvisade till vad som ryms inom den egna individualitetens inskränkta gränser.

Kanske kan vi ibland få mer hjälp av essäistens omedelbara texter än av vetenskapens allt för sektoriserade och långskjutande fjärreld.

Egentligen är det essän som sysslar med grundforskning i ordets verkliga betydelse: nära grundvillkoren för våra föreställningar och vår existens.

Läsningen av essän ter sig mest meningsfull i en ålder då både skönlitteratur och faktaspäckade fackböcker mist något av sitt intresse…

Jag kan tänka mig att essän är särskilt lämpad för den intellektuella sönderpratade människan.

“Istället förmedlar essän kännedom om åskådningsmönster vi i vårt tänkande redan länge följt, men ofta inte varit medvetna om.

Den leder icke till nya kunskaper, utan snarare- likt Sokrates- till insikter…”

 

Tycker du som jag, Augusti 2020

”Tycker du som jag, så rider vi…

För då känn’ för då känn’ för då känner jag mej jag mej fri

Lille häst lille häst vilka skutt du tar
Sitter svans sitt’ svans sitt’ svansen ändå ändå kvar

Så far och flyg och ryk och ränn
Och bom sicka bom ä du me’ på den

Och spring och skrik och kom igen
Och bom sicka bom ut i mässingen…”

 

 

Lång galopp på självständighetsdagen, Juli 2020

Igår var det “Día de la Independencia de la República Argentina” 🇦🇷

Och vad kan då passa bättre än en lång galopp över öppna fält? (Med “frihetens vindar” i hår och man)

 

Hunden och hästen!, Juli 2020

Under tider av kärlek och fester och glädje…

….och under sorgens mörka tider….

….vill jag att “hunden och hästen” ska finnas vid min sida” ♥️

 

 

En stjärna att styra efter, Juli 2020

Han läste och tänkte. Han sökte i böckerna och i sina egna tankar det som man så ofta söker i ungdomen för att på ålderdomen glömma att man någonsin har bekymrat sig om: en tro att leva på, en stjärna att styra efter, ett sammanhang i tingen, en mening och ett mål” -Hjalmar Söderberg, Martin Bricka ungdom

 

Vart tog alla original vägen?, Juli 2020

Sannolikt är det nödvändigare än någonsin att inte följa med sin tid…

Det behövs allt fler som vägrar att gå i takt…

Vart tog alla original vägen, de som säger det opassande utan att snegla på vad det kulturella, politiska eller andliga etablissemanget skall säga?

Det talas ibland om en neurotisk eller narcissistisk kultur…

Christopher Bollas har skapat termen “den normotiska personen”, en person som alltid och på ett tvångsmässigt sätt eftersträvar att försöka vara så normal som möjligt.

Kanske lever vi i en plågsamt normotisk kultur?

Endast den som tränar sitt trots undviker att försvinna i massan.

Eller; Bara den som simmar mot strömmen kommer till källorna…

“You stand above the rat race and the pecking order, not outside of it, if you do so by choice” – Nassim Nicholas Taleb 

 

Dagens Taleb, Juli 2020

“Mother Nature does not develop Alzheimer’s- actually there is evidence that even humans would not easily lose brain function with age if they followed a regimen of stochastic exercise and stochastic fasting, took long walks, avoided sugar, bread, white rice, and stock market investments, and refrained from taking economics classes or reading such things as The New York Times “ – Nassim Nicholas Taleb, The Black Swan

 

Taleb & det goda samtalet, Juli 2020

Läser “Black Swan” och “Antifragile” för tredje gången…

Talebs böcker är nog viktigare än någonsin…

Jag läser och funderar och diskuterar med J över den ena lunchen efter den andra. Samtal där vi fritt utbyter tankar och idéer….

Det goda samtalet förutsätter förtroende; det är ett sätt att tänka högt. De flesta av oss kan inte i ensamhet bygga ut våra tankekedjor särskilt långt; vi måste få formulera våra idéer som vi inte är säkra på att vi står för, helt enkelt för att höra hur de låter och se vart de leder

Ingen vet egentligen vad hon tror, förrän hon har formulerat det…

Vaga tankar eller en dov längtan kan få form först när det oklara tas på allvar, när dialoger leder till upptäckter

”Our world is dominated by the extreme, the unknown, and the very improbable (improbable according our current knowledge) – and all the while we spend our time engaged in small talk, focusing on the known, and the repeated” – Nassim Nicholas Taleb, The Black Swan

”Evidence shows that we do much less thinking than we believe we do- except, of course, when we think about it” – Nassim  Nicholas Taleb, The Black Swan

 

 

En solvarm barkbit, Juli 2020

Våra sinnen förtjänar verkligen att behandlas med den allra största respekt…ty en vind är en vind….och en solvarm barkbit innehåller fler svar än alla de frågor som vi någonsin skulle drömma om att kunna formulera” -Håkan Nesser, Flugan och evigheten

 

Lavar, Juli 2020

Jag ger mig ut på dagens långpromenad i de djupa trollskogarna…

Runt mig hänger lavarna långa från de gamla träden…

Luften är frisk och full av syre. Lätt att andas.

Lavarna är naturens luftindikatorer. Om du vill se om luften är ren där du bor kan du kolla vilka lavar som växer på träden. Hittar du skägglav är luften troligtvis ren. Hittar du inga lavar alls eller bara skorplavar, är luften troligtvis förorenad…

En lav är tillsynes en växt, men den består av två delar: en svamp och en alg. De lever tillsammans i något som kallas symbios och betyder att svampen och algen drar nytta av varandra. Algen tillför energi genom att omvandla ljuset från solen till energi genom fotosyntes, och svampen bidrar med stöd, skydd och vatten.

De flesta lavar är mycket föroreningskänsliga. Det beror på det sköra samarbetet mellan alg och svamp, där samarbetsmekanismerna lätt störs…

Lavar sägs kunna användas istället för antibiotika för att behandla streptokocker och Staflokockinfektioner, andningsbesvär och bihåleinflammation…

Den första informationen om användning av lavar som medicinalväxter går tillbaka till forntida tider. Till och med de forntida egyptierna 2000 f.Kr. e. använde dem för medicinska ändamål…

 

En minut är bara en minut, Juli 2020

Det är viktigt att kunna stanna upp när tiden rusar, det vill säga inte bara när man har några minuter över utan när man har fullt upp att göra.

Låt oss säga att någon håller på med något viktigt och meningsfullt. Hon tror att om hon inte gjorde detta så skulle världen falla ihop….

Då, just , skall hon säga till sig själv och sedan faktiskt genomföra det: “Jag slutar, jag gör ingenting i en minut”

Det första personen då lägger märke till är att världen inte faller samman. Livet kan vänta en minut medan hon inte är sysselsatt med det. Detta är en viktig upptäckt…

En minut är bara en minut som följs av ytterligare en minut, men människan uppträder ofta som om fem minuter skulle rusa iväg på trettio sekunder

Om man har ett relativt fritt arbete kan man ställa en timer på fyrtiofem minuter och sedan säga till sig själv: “Nu arbetar jag tills klockan ringer- utan att snegla på tiden”

Redan detta brukar vara svårt nog. När sedan signalen ljuder så kan man säga till själv att världen nu har stannat i en minut. Man ska då bara sitta ner och slappna av…

Till att börja med är detta oerhört svårt. Men så småningom bildar sådana inre öar av tidlöshet och ro grunden för en känsla av närvaro…

Om vi börjar med att öva oss i att hejda tiden när vi har det lite lugnare kan vi gå vidare och bryta in med ett par minuters absolut ro mitt i en jäktad vardag. Då skapas en annan typ av tidsuppfattning…

Denna “alternativa tid” finns alltid bakom eller under den vardagliga.

Den är möjlig att identifiera och sedan fördjupa

 

Söndagsläsning, Juli 2020

En grå och kall söndag…

Dimman ligger tjock över bergen och papegojorna kurar uppe i träden.

Vi stannar inne hela dagen, tänder ljus och bara läser

And to think that I might have become a poet like that if I had been allowed to settle somewhere, anywhere in the world, in one of the many shuttered-up houses in the country that no one looks after anymore. I would have lived inside it with my old things, my family portraits, my books. And I would have had an armchair, and flowers and dogs, and a stout stick for rocky paths. And nothing else. Only a book bound in yellowing ivory-coloured leather with a flowery pattern for its endpapers: I would have written in it. I would have written a great deal, because I would have had many thoughts and memories of many things.” -Rainer Maria Rilke, The Notebooks of Malte Laurids Brigge

 

 

Naturens långsamma rörelser, Juli 2020

“Snigeln kryper längs gången. Katten vilar i solstrimman. Blundande står hästarna blick stilla- i timmar.

Naturens långsamma rörelser, knappt skönjbara”

 

En dag så full av lycka, Juni 2020

En dag så full av lycka!

Arbetade i trädgården…

….dimman lyfte tidigt…

Kolibrierna stod stilla över ‘Salvians’ blom.

Det fanns på jorden inte en sak som jag ville ÄGA…

Jag visste inte någon värd att avundas.

Vad som ont hänt hade jag glömt.

Skämdes inte för tanken att vara den jag alltid varit….”

– Czeslaw milosz, Ur diktsamlingen ‘Möte’

 

 

Lyft människor som ignorerar trender!, Juni 2020

Vi kanske ska bli bättre på att lyfta människor som ignorerar trender(ofta ensamvargar) och fördjupar sig i ovanliga insikter ….och sedan vågar stå för dem….

Det måste finnas personer som bryter ned förenklingar och som stör den institutionaliserad självupptagenheten hos den kulturella, akademiska, religiösa och politiska eliten

På den offentliga arenan borde det finnas utrymme för långt fler personer vilkas framträdande inte kan förutsägas eller föras in under en given paroll, som inte är knuten till någon politisk partilinje.

Edward Said hävdar att de flesta av dagens intellektuella har abdikerat och överlämnat sin moraliska auktoritet till organiserade kollektiva rörelser. Men det måste finnas fler som inte alls försöker få sin publik på gott humör. Poängen är att fler borde vara generande motstridiga och ibland otrevliga. Harmoniseringar finns det nog av….

Genom ett kritiskt sinne bör man undvika att godta enkla former eller färdiga klichéer.

Det stora hotet mot dagens intellektuella är specialisering – att som vår tids forskare muta in ett smalt ämne inom vilket man kan allt. Man stängs då lätt inne i sitt forskande fält och ser inte utanför det….

Man ser inte den större bilden….

 

Den outsläckliga törsten efter den större bilden, Juli 2020

Kärleken till och den outsläckliga törsten efter den större bilden, förmågan att kunna dra upp samband över gränslinjer och hinder…

Det här med att vägra låta sig placeras i en box…

Kanske vittnar samtidens intresse för personliga spalter, reflexioner och essäer om ett behov av att få lära känna en person som reflekterar, att få möta någon som försöker binda samman tillvaron till en helhet?

 

Varför inte?, Juni 2020

”Why shouldn’t it be that way forever?

Why not just go with it?

Just walk the dogs and eat the scones and ride the bicycles -and the horses!- and watch the sunsets and stream the movies and read the books and never worry about any of it?

I didn’t know it could be that easy…

I didn’t know that until just now

 

Grannen Sonia, Juni 2020

Vi har verkligen den finaste granne man kan önska sig…

Sonia kommer med nybakade scones…

….bjuder oss på luncher och middagar ….

….och överraskar J på hans födselsedag…

Med vin och kakor och ballonger och marängtårta

Men hon STÖR oss aldrig. Hon är aldrig för PÅ eller för MYCKET eller IVÄGEN….

Hon bara FINNS där och sprider GLÄDJE

”The best neighbour is one that does not unnecessarily disturb, and when she does , she has scones with her…”

 

Välbefinnande, Juni 2020

Orosfri sömn
Rent samvete
Ömsesidig tacksamhet

Frånvaro av avund

Muskelstyrka
Regelbundna skratt

Enkla måltider med fina vänner

Inga gymklasser
En välmående mage
Inga mötesrum

Trevliga överraskningar

Nybryggt kaffe

Empanadas

Möjlighet att ta tupplurar

(Plus: Tillgång till en hängmatta…)

 

Håll dina skor polerade!, Juni 2020

Det är en utmärkt regel, för när det mörknar över livets stig…

….och det gör det tyvärr med jämna mellanrum, så kan man i dunklet glädja sig åt sina egna glimmande tåhättor….

Hur det är, så lyser den upp en aning, glansen….

Går det med enkla medel upnå en smula lyster i tillvaron- en guldkant!, så ska man se till att det blir så….

 

Min argentinska  vinterträdgård, Juni 2020

Jag njuter av att få pyssla, plantera och rå om mina blommor, odla och se saker växa!🌸🌼

Min argentinska vinterträdgård är nu full av olika sorters Salvior- jag älskar deras ljuvliga doft samt deras färgglada blommor…

Bonus är att även Kolibrierna älskar mina Salvior- och därför får jag nu ofta besök av dessa vackra och snabbvingade fåglar

Att vara i trädgården är en mental frizon där jag nästan glömmer allt runtomkring mig…

Växterna gör mig så lycklig att det nästan är löjligt! 🌱🤩

 

Människan gör nästan vad som helst för att slippa möta sitt eget inre, Juni 2020

Om man av olika skäl tvingas till eftertanke uppluckras “de inre väggarna”. Bortträngda tankar kommer fram. Undringar om livets mening…

Man kan tillslut inte undkomma sin egen vilsenhet. De gamla själasörjarna var överens; det går inte att fly från sig själv...

Ett av de klassiska svaren på varför människan blir oroad av tystnaden är att hon då inte kan undkomma de stora livsfrågorna, de frågor man anar skall dyka upp men vanligtvis inte orkar ta till sig. De rör tidens obönhörliga gång, döden, lidandet, ondskan, den kosmiska ensamheten…

Pascal talade redan på sextonhundratalet om människans centrifugala tendens. Människan gör nästan vad som helst för att slippa möta sitt eget inre…

Att på allvar upptäcka och inse att det egna livet är ett tunt streck i tidens hav är inte alldeles behagligt….

Om vi betraktar vårt existentiella läge är det föga uppmuntrande fakta som möter oss. Vi föds och vi dör ‘på tidens smala näs’ i ett ofattbart tidshav”, skriver Johan Cullberg.

Han menar att en annan del av oss är världens centrum, där känner vi vår absoluta vikt och förvarar vår existens. Därför kommer vi alltid att leva i en omöjlig existentiell kluvenhet– mellan att vara bara ett stoftkorn och samtidigt vara dess oändligt betydelsefulla centrum…

 

Rädslans för att möta sig själv, Juni 2020

Många får något irrande i blicken när man börjar tala om vikten av ensamhet eller långsamhet. Å ena sidan klagar man över att man inte hinner i kapp sig själv. Å andra sidan ser man till att aldrig vara ensam. Man vill något som man absolut inte vill. Man önskar möta sig själv men man blir livrädd för tystnaden. Intimitet är hotfull.

Hos många finns en dov ambivalens, en rädsla för och en längtan efter att möta sig själv.

Vad händer när man äntligen får tid för sig själv? Visst finns utandningens lycka: äntligen får man unna sig ro, man sover länge och mår gott.

Andra går i skogen, hör på fåglar, springer sin motionsslinga eller lägger ut fiskenät. Men att vistas i ensamheten en längre period är inte enbart enkelt…

Snart nog framträder de splittrande tankarna. De rusar runt. Om det blir allt för stilla blir livsfrågornas branthet ofrånkomliga. Svarta fåglar häckar och livets fåfänglighet invaderar. Och man gör plötsligt vad som helst för att slippa möta sig själv.

Men istället för att fly bort från sig själv gäller det att stå ut med sig själv. Även om det kan vara svårt är det då som mognaden tar sin början, man kan aldrig resa bort från sig själv…”

-Owe Wikström

 

Midsommarafton , Juni 2020

Grillad Pacu 🎏 (fick inte tag på sill här i San Lorenzo)

….en flaska vitt 🥂

….och… såklart…ostiga empandas…🥟😍

Pomp och Lorenzo finns -som så ofta!- vid min sida ♥️

 

 

Fin natur & fin vänskap, Juni 2020

Dagar av inre ro, en känsla av bekymmerslöshet….

Fin natur och fin vänskap….

Every step of the road was just as she’d dreamt it all the time…

Every step took her further away from the smoke and the noise and the loneliness and fear of what she left behind…

Every step drew her deeper into the hollows of the landscape, the green hills and shining rivers and mist-tangled treetops”

 

Livsfilosofen, Juni 2020

Det gäller att eliminera oväsentligheternas inflytande. Men för att göra detta krävs modet att ignorera och att visa all onyttig kunskap på dörren…

“Livsfilosofen” uppfattar världen på samma sätt som målaren. Kisande ser han ut över ett landskap. Verklighetens grova detaljer uppmjukas en smula när vi skönjer delarna i helheten genom de sammanpressade ögonlockens impressionism.

Livsfilosofen är därför motsatsen till den realist som helt går upp i sin dagliga gärning och tror att hans lycka och olycka, hans förtjänster och förluster är absolut verkliga

-Ur “Långsamhetens lov”

 

 

Den stillsamma längtan efter lycka, Juni 2020

En del av människans längtan består i att hon kan stiga ut ur förgängligheten under ögonblick av livsnjutning- när hon tycks ignorera eller stoppa tiden- och känna sig osårbar mot alla pulvriserade och tillintetgörande krafter. En sådan njutning samarbetar med döden- den berövar tiden dess destruktiva krafter och reparerar den förödelse som tiden lämnar efter sig.”

Men njutning är kortsiktig.

Kapaciteten för njutning är liten.

Den blir fort mättad.

Snabbt övergår den i håglöshet, leda och apati…..

Sinneslusten eld slocknar, just när nöjet flammar upp som bäst. Kortvarigheten ligger i dess natur; därför fyller den hastigt sitt rum och väcker omedelbart leda.”

Lycka däremot kan bara existera på lång sikt och gäller gemenskap och vänner, menar den antika Seneca.

Man kan ställa “krav” eller “rättighet” mot orden “längtan” eller “förhoppning

Det allt starkare kravet på njutning måste ställas i relief till den mer stillsamma men gemensamma och djupgående uthålliga längtan efter lycka

Tendensen att glömma det förflutna, inte bry sig om nuet och frukta framtiden såg Seneca som ett misslyckande och det ledde till ohämmad njutningslystnad.

Kanske är samtidens jakt efter njutning här och nu ett sätt att stå ut med eller fly förvirringen?

Livet är några korta och oroliga ögonblick för dem, som ingenting minnas eller veta om det förflutna, medan de försumma det närvarande ock gå i fruktan för vad som komma skall…

När de står inför slutet, då först inser, men för sent, att de under ett helt liv ingenting uträttat även om de alltid haft mycket att göra”
-Seneca, Om livets korthet

 

 

Morgonpromenad, Juni 2020

Morgonpromenad med två av “mina” fyrbenta vänner….

….bus i skogen…

….lite “valla häst”

….samt dagens skörd av trädtomater ….

….och fina stenar till trädgården

 

 

Reflektera över nuets virvlar, Juni 2020

Kyrkan och klostren har i alla tider varnat för den rastlösa livsstilen….

Översätter man deras andliga råd till samtiden blir de enkla, men därför inte banala: sitt länge på ett café, strunta i tidningar, slå av dåliga Tv-program.
Stäng av mobilen- utan dåligt samvete- en hel kväll eller varför inte några dagar….

Tala länge med en vän…

Skriv upp några rader ur en bok som berör, återvänd till dem…

Skriv dagbok, försök att se en struktur i det som sker i Livet….

Låt musik öppna rymder mot alternativa världar…

Bygg in små fria zoner i dags-och veckorytmen…

Bara så kan vi reflektera över nuets virvlar….

Detta är inte egoism eller självupptagenhet….

Tvärtom, betingelser för mänsklig integritet har alltid varit självkännedom, vilken i sin tur är kopplad till eftertänksamhet och dialog…”

 

Att låta minuter och timmar bara rinna iväg – avsiktslösa, Juni 2020

Ute är det kallt och regnigt. Jag har tillbringat dagen på soffan…

Jag läser Owe Wikström och “Långsamhetens Lov”….

Hos många finns en längtan efter att ligga under ett träd och göra ingenting….

Den törs man knappt kännas vid. Känslan är skamlig samtidigt som den är lockande…

Så pressad är människan att hennes tidsbudget ständigt överskrids. Hon blir irriterad och lättstött: “aldrig får jag en stund för mig själv”.

Ständigt på väg tappar hon omärkligt förmågan att vara närvarande i det som är. Hon blir extremt beroende av stimuli….

Därför behövs ett aktivt beslut för att kunna ändra sitt liv. Människan måste medvetet välja bort  en mängd av alla de aktiviteter hon vill, borde och önskar för att kunna erövra åt sig ett eftertänksamhetens område.”

Det gamla ordspråket står sig: “Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”

Vad det gäller är att nu och då släppa taget, förlora kontrollen, ibland låta timmar och minuter bara rinna iväg- avsiktslösa….

 

 

 

Min ”gröna hörna”, Juni 2020

Stenig jord full av ogräs och sega rötter, såriga händer, svårt att få tag på riktiga blomkrukor, lite för höga ambitioner och dåligt tålamod…

Efter att ha rivit upp så mycket kvickrot att det fyllde 6 stora säckar…. har jag äntligen skapat en liten yta där något(annat än kvickrot!) har en chans att växa…

Jag dricker mitt eftermiddagskaffe och läser….

”Det är svårt att acceptera att tillvaron eller man själv sällan blir det man önskar, att ideal alltid kommer att krocka med verkligheten, att ingenting kommer att bli helt färdigt ”

Just så är det ju…

Senaste veckornas trädgårdsprojekt blev en ny och viktig livlektion….

Min “gröna hörna” börjar sakta sakta ta form …

Och jag tänker att vad lyxigt att äntligen kunna ha ett eget kryddland….

…i min argentinska (vinter)trädgård…

Nu ska jag ut och leta vackra stenar att dekorera trädgården med…

Och vackra stenar finns det gott om i skogen …i vattendragen som rinner ner från Anderna…

 

 

Verksamhetslusten, Juni 2020

”Utan handlingskraft skulle människor gå under. Problemet är att verksamhetslusten så lätt tar överhanden….

Den förstör hennes nerver genom den felaktiga tron att ansträngningarna att göra saker perfekta skulle innebära att de själva också blir perfekta.

Denna koncentration på görandet innebär att man tillmäter handlandet en större vikt än livet….”

 

Age quod agis, Juni 202

Det finns en tradition som går ändå tillbaka till antiken som talade om att ta vara på dagen eller att göra det man gör under fullständig närvaro.

Orden age quod agis (gör det du gör) är hämtade från Plautus. Den antika traditionen betonade att det krävs en övning i att leva mitt emellan det som kommer och det som har varit

Om man- åtminstone i perioder- låter bli att planera och inte försöker bli lycklig så avtar oron. Lycka tycks förbli en bieffekt. Ju mer man jagar den, desto mer flyr den undan….

Den vise blir sällan besviken eftersom han inte har för höga förväntningar. Inte heller blir han desillusionerad eftersom han har få illusioner, menar Lin Yutang. Det är ett budskap fjärran från populära böcker om positivt tänkande eller glada tillrop om att man “blir det man tänker”

Lin Yutang hänvisar till den taoistiska filosofins motto att ta dagen som den kommer…

Först så inträder en känsla av frihet, till och med en kärlek till det föränderliga

Det finns i den tanketraditonen en insikt om att livet till största delen inte alls går att påverka, snarare att livet “händer oss”…

Endast om man betänker alltings provisoriska karaktär kan man uppnå en verklig intensiv livsglädje…

 

Hoppa över de avsnitt som du tror att du måste läsa! , Juni 2020

Man bör påminna sig kinesen Lin Yutangs bok Konsten att njuta av livet från 1937…

Visst är den aningen påfrestande i sin romantisering av öst och i sina klämmiga råd, men där finns också ett välgörande innehåll med rubriker som “Betydelsen av att lata sig, “Strävan av ett lättjefullt liv” eller “Om te och vänskap”

Summan av kinesens resonemang är en svidande kritik av fyra förhållanden i väst: “effektivitet, punktlighet, strävan efter framgång och att skapa sig en position”…

Det berövar dem deras oomtvistliga rätt att dra sig och ha det skönt.”

Visst kan det vara bra att få saker och ting uträttade men många gånger kan det vara lika bra att lämna dem ogjorda

Lin Yutang försöker lära människan att göra en sak i sänder och att göra den med mättnad och inlevelse

Det må sedan vara att äta, samtala, flanera, arbeta, se på konst, gå i skogen…etc etc (att gripa tillfället)

Men det krävs en viljeyttring att hålla onödig information borta…

För att skriva i Yutangs anda: Hoppa över de avsnitt som du tror att du måste läsa. Ge upp fullständighetsivern. Gör istället få saker och gör dem med mättnad. Ge upp jagandet efter onyttiga kunskaper! Varför måste man läsa en bok från början till slut? Är den dålig, släng den ifrån dig!

 

Födelsedagskalas, Juni 2020

Efter drygt tre månader med strikt social distansering valde vi att tacka ja till grannens födelsedagsfest…

Och inbjudan kom väldigt lämpligt…för två ganska osociala själar började plötsligt törsta lite efter social samvaro med andra människor…

Vi längtade efter nya skratt, nya röster, nya ansikten…

Och efter drygt två månaders karantän fick vi bevittna väldigt glada återföreningar

…och en fantastiskt härlig stämning

Människorna, skratten, musiken, vinet, maten, födelsedagstårtan….

En dag att leva på länge…

 

 

Moped genom Louvren?, Juni 2020

Ständigt rycks man bort från sig själv. Hela livet blir tillslut som att åka moped genom Louvren….

Man kastar blickar in mot starka upplevelser, men allt för lite fastnar- farten är för hög”

-Owe Wikström

Man måste sakta ner för att saker ska fastna…..på riktigt….

På tok för många år åkte jag ”moped genom Louvren”…

 

En tid för allt som sker under himlen , Juni 2020

”Inför åldrandet gäller det att släppa taget om tidigare versioner av sin egen självbild, att ta avsked av gamla föreställningar om sin egen betydelse…

Att spegla sig gentemot försvunna ideal av sig själv är förödande….”

Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen”

 

 

Inre resor, Juni 2020

Nu när vi inte reser ….går vi ofta bort till den nedsuttna soffan- i det som för lång tid framöver kommer vara vårt hem…

…. sätter på musik och gör inre resor...

Portar mot inre världar öppnas av musikens blå pelare”  

Mikael Enckell kallar sådana inre platser, uppleverser och händelser för biografiska supernovor.

De förändrar livsloppet, de suger åt sig andra minnen

Men de ger även näring åt nuet….

De ges händelser och upplevelser vilka tränger in i individens tillvaro med en sådan massiv kraft, att de för en kortare eller längre tid bryter ner dess hittils gällande vanliga kategorier. Som ett slags biografiska supernovor lyser de över det ifrågavarande livsförloppet med ett så våldsamt sken att de synes förbränna allt i sin omedelbara närhet.

De bryter strålarna från tidigare och senare händelser, de påverkar deras innehåll och riktning och kan i årtionden ge något av sin smak åt allt som senare sker i individens liv”

 

Tjuren Ferdinands Livsstil, Maj 2020

Livsnjutningen bygger på att man övar sig i att nu och då distansera sig, att man intar den utkikspunkt som i antiken kallades evighetens synvinkel (sub specie aeternitatis)

Det är ett perspektiv som hjälper människan att se allt i ett större sammanhang där man varken frestas av rikedom eller makt utan låter det ske som sker...

Detta är även den livsstil som Tjuren Ferdinand aktivt väljer…

Hur man än hånar och hetsar honom föredrar han att lukta på blommorna….

”I jakten på att åstadkomma något stort av sitt liv förlorar många förmågan att njuta av det självklara….”

 

 

Som livet självt!, Maj 2020

Vin är som livet självt för människan om det dricks i måttliga mängder.

Vad har man för liv om vinet fattas?

Det blev ju skapat till människans glädje….

Fröjd i hjärtat och glädje i sinnet ger vin i rätt tid och i lagom mängd” -Jesus Syraks vishet

 

Konsten att links lugnande med sig själv, Maj 2020

Allteftersom man blir äldre måste man försöka att inte arbeta ihjäl sig i onödan. I alla fall är det så med mig…

Jag kan nästan inte hålla farten och måste se upp så att de kreativa krafterna inte jagar mig runt universum i galopp.

Jag måste…med stor nit och uppmärksamhet lirka lugnande med mig själv för att inte göra för mycket” (C.G. Jung)

Få tycks lirka tröstande med sig själva….

 

Fyrbenta och Social Distansering, Maj 2020

Social distansering och det där med att hålla minst två meters avstånd funkar inte med fyrbenta….

Det är fortfarande krav på att bära ansiktsmask när vi går ut….

Men vi är ganska vana vid att se ut såhär

 

Njutning och skapande, Maj 2020

Förutsättning för njutning är (för mig) att jag trivs i mitt eget sällskap…

Att jag kan njuta av Hemliv och Djurliv

….glädjen över blommor och moln, ringlande floder och brusande vattenfall och landskapets stillsamma förändring…

Lyckan över poesi, konst, meditation, konversation, vänskap, läsning…

Att äta gott i goda vänners sällskap eller att vara slutkörd efter någon typ av fysisk aktivitet.

Att cykla på soliga grusvägar eller att vandra i gröna skogar.

En kopp kaffe, en kall öl en eftermiddag…En bit choklad….eller två…

Andra njutningar kommer av de skapade värdena, de om vilka människan kan säga: “Det här har jag gjort och jag är nöjd.

Jag har fört in någonting i tillvaron som inte tidigare fanns och det ger en tillfredsställelse”

Att placera något man själv skapat- gärna under en viss vånda, misstro och efter flera försök-är i sig en tillfredsställelse….

Men skapandet kräver tid….

Kreativitetens glädje är svår att ersätta av något annat…

 

Ljust sinne och glad i mat, Maj 2020

“Den som har ett ljust sinne och är glad i mat förmår uppskatta det han får att äta” (Syraks vishet 30:21-25)

 

Klosteridealet, Maj 2020

Man ska se till att inte vara intresserad av för mycket och inte engagera sig för mycket….

Som klosteridealet; att sätta upp en mur och innanför muren välja vad man vill koncentrera sig på”

 

Hacer Nada, Maj 2020

Förmågan att göra ingenting, att ta dagen som den kommer, har snart försvunnit i västvärlden.

Kravet på att bli lycklig, kulturell, rik, intelligent, göra karriär eller finna sig själv skymmer både uppskattningen av tingen och naturen, liksom av människorna i ens närhet…

 

Ljudet av vatten, Maj 2020

Ljudet av rinnande vatten bidrar till lugn. Det skapar ro ungefär som regn mot rutan. Evolutionsbiologerna kanske skulle säga att vi uppskattar ljudet av vatten därför att det aktiverar reptilhjärnan.

Omedvetet påminns vi om hur vi steg upp ur havet för årmiljoner sedan.

Kanske de yttre källornas ljud aktiverar inre källflöden?

Åsynen av vatten, ljudet av vatten- får det oss att minnas något vi glömt?”

 

 

Ibland måste man säga till sig själv…, Maj 2020

Människan måste ibland säga till sig själv: “jag vill gå åt ett annat håll!”

Och sedan göra det!

 

Är man fri så är man fri?, Maj 2020

Är man fri så är man fri och inget mer med det” sjöng Cornelis Vreeswijk…

Det är ju lätt att säga om man, som de flesta av oss, aldrig upplevt motsatsen….

Vi är så vana att ta friheten för given!

Kanske måste man uppleva frihetens motsats för att uppskatta den på riktigt

 

Jag har allt jag behöver här, Maj 2020

Vi tar våra dagliga långpromenader med de alltid så glada hundkompisarna….

Över stock och sten och vattendrag och äng….

Vi ser massor av papegojor och tukaner….

Vi plockar avokado och trädtomater….

….och upptäcker senare att vi har fått bebis-bananer i trädgården….

Jag tänker ….att jag har på sätt och vis mindre frihet nu än vad jag haft de senaste åren….

Jag får inte lämna denna provins. Jag kan inte lämna Argentina.

Vi är vana att få resa och korsa gränser hur ofta vi vill. Nu är inte det möjligt längre…

Och trots detta kan jag inte minnas när jag kände mig så FRI som jag gör nu

Jag vill inte lämna. Jag vill inte vidare. Jag har allt HÄR!

Jag har skogen, bergen, hundarna, hästarna

….huset, trädgården, den friska luften, grönskan, solen, äventyret….

….vardagen, tryggheten, hemmet…

Och det finns en enorm frihet i att känna att jag just här och nu har precis allt vad jag behöver

Bara att vara medveten om hur lite frihet vi skulle ha på en annan plats ….bara några timmar härifrån ….

….gör att vi uppskattar det vi har här så mycket mer

 

 

 

I Skogens Tysta Rymder, Maj 2020

Jag umgås en hel del med Owe Wikström och jag slukar bok efter bok…. och citerar honom lite här och där på bloggen….

Jag läser:  “Som skärmar mot förvirring och stress växer de fram: hembygdsromantik, sökande efter historiska rötter, cigarrökarnas sällskap, medeltidsveckor, broderiets vänner, Tai Chi….

Vissa söker det genuina, “något annat“, en “plats“.

Mot det hektiska och det globala står det stillsamma och det lokala“…

Jag söker mig alltid ut i naturen när jag behöver ett “själsligt bad”

”Svenskens naturkänsla är stor, det må sedan gälla havet, sjöarna, skogen, bergen….

Naturen är ett uttryck för motsatsen till det tillverkade, konstlade och onödiga.

Naturen upplevs som heligt okränkbar…

I skogens tysta rymder kommer man i kontakt med “en annan ordning“…

….något lite mer “beständigt“.

När omsättningshastigheten blivit ett egen värde uppträder ett slags motståndsrörelse.

I det tysta söker sig människor till ting och platser som är laddade med ett kontinuerligt “vara“- motsatser till förändring och omsättning.

Det gäller inte minst när nationella eller privata katastrofer inträffar.

Kristina från Duvemåla sjunger: “Du måste finnas, du måste finnas!

När allt svajar måste man ha något som “finns” i en annan mening än vänner, partner, barn, kultur…etc…

Här ser vi att andligheten kommer in även i samtiden, ofta diffus och lätt generad…

Filosofer skulle nog tala om en ontologisk törst?

Kanske kan man till och med hävda att den moderna människans hjärta är oroligt, att det finns en grundläggande sorg och smärta som är inbyggd i existensen och att den är av andlig art…

Att komma i kontakt med den smärtan kanske är en del av den mänskliga mognaden….

 

Som flugan dras till ljuslågan, Maj 2020

”Människan attraheras av hemligheter och trots den bävan hon känner vill hon gång på gång återvända.

Som flugan dras till ljuslågan dras människan in i helighetens mystiska trollkrets…

Själva längtan blir i sig en given gåta…

Vemodet öppnar en glipa i riktning mot icke-materialistiska rymder

Musik och glädje, naturens skönhet liksom livsfrågornas malande blir indikationer på att människan tycks ana eller minnas något – visserligen dunkelt men icke desto mindre påtagligt…”

 

Livet på landet!, Maj 2020

Vi “glömmer” allt oftare att stänga grinden när vi ger oss ut på promenad…

För har vi tur är hästarna där när vi kommer hem….

….och de håller gräset kort

Jag sitter länge under mitt favoritträd och lyssnar på när de mumsar “grönt” i eftermiddagssolen

Fåglarna kvittrar, vinden leker stillsamt i träden

Det känns verkligen som ett sommarlov…

 

Skål för San Lorenzo!, Maj 2020

Vi har inte “ätit ute” på två månader(av förklarliga skäl) men idag cyklade vi till en liten restaurang här i San Lorenzo som nyligen fått tillstånd att ha helgöppet

Endast utomhusservering, personalen använder ansiktsmask, ett fåtal dukade bord och rejält(!) avstånd mellan gästerna (de få gäster som dök upp)

Efter att man ätit måste man skriva upp sig på en besökslista – för att underlätta om smittspårning skulle behöva utföras

Än så länge har vi bara -peppar peppar!- fem konstaterade Corona-fall i hela Salta-Provinsen….(och provinsen är stor)

Vi fortsätter vara försiktiga. Vi utövar social distansering.(osociala som vi är!) Vi promenerar/cyklar i de djupa skogarna- där vi aldrig möter en människa.

Vi tvättar händerna ofta. Vi nyser i armvecket.(vid de enstaka tillfällen när vi behöver nysa) Vi använder ansiktsmask när vi går till affären. Vi håller avstånd. (Vi tror inte att en mask ger ett hundraprocentigt skydd. Inte ens en N95!)

Ja, men vi kör på samma försiktighets-linje/sundaförnuft-linje som vi kört på de senaste månaderna….

Men vi vill också kunna stötta de människor som försöker överleva genom att göra sina verksamheter “säkrare” (mindre Corona-vänliga.) Företag som försöker anpassa sig efter omständigheterna och som tänker långsiktigt.

Det var länge sedan vi slutade gå till trånga restauranger, caféer och affärer. Om vi vill stötta en restaurang beställer vi mat till vår dörr alternativt besöker restaurangen om de kan erbjuda en bra servering

Som “kund” har man ett ansvar. Om man har tur att befinna sig i ett land/på en ort som inte är helt “nerstängt” så kan man helt enkelt välja att inte gå till ställen med trängsel och för mycket folk.

Så idag skålar vi för “Lokalismen” och den flexibilitet som vi funnit här i San Lorenzo

Och vi skålar för en ljuvlig “Locro” ….

….och Argentinas bästa empanadas 👌🏾

 

Med Pampas bakom sig, Maj 2020

“Och med Pampas bakom sig flera hundra gröna mil…dit kom jag ridande en afton i april, för jag ville..”

….vila ut i San Lorenzo

 

 

Lokalism, Maj 2020

I vår lilla by har vi ett par små affärer som säljer lokala produkter av väldigt hög kvalité….

Vi har en affär som säljer kött, en affär som säljer frukt och grönt, ett bageri (med fantastiska empanadas)…

….en affär med (lokalproducerade) viner…

Och så har vi ett fåtal (riktigt bra!) restauranger som levererar några av mina favoriträtter; Locro, tamales, humita, empanadas

….ett sms och sen har vi det strax utanför dörren. Väldigt smidigt!

I de små affärerna handlar man alltid i “luckan” och det är aldrig kö eller trångt utanför…

Alla använder ansiktsmask och håller avstånd till varandra- man står på de gula linjer som har dragits upp utanför affärerna.

Så har det varit sedan “dag 1”. Ordning och reda. Tydliga regler.

Och kanske just därför…är allt väldigt lugnt och avslappnat.

Saker bara funkar här. Och det är väldigt skönt

I Argentina är folk vana vid “kriser”och att saker inte är vidare värst stabila….

Så de har lärt sig att hålla sitt system relativt enkelt och flexibelt. Anpassningsbart.

Och jag lever hellre i något lite ostabilt men flexibelt..än i något (skenbart) stabilt och väldigt oflexibelt….

Jag har senaste året också allt mer börjat inse vikten av Lokalism

Jag försöker mer och mer skapa mig ett liv med den Frihet som “Lokalismen” kan erbjuda (Jag tror bara att “Liberalism” kan fungera bra om den placeras i “Lokalismen“)

Såhär i Coronatider blir fördelarna med “Lokalismen” ännu tydligare….

Här i Argentina har de olika Provinserna till viss del självstyre och de kan därför delvis sätta sina egna regler.

Det är skönt att befinna sig i en liten stad(Salta) som kan anpassa riktlinjerna efter hur saker och ting ser ut just precis HÄR- just precis NU…

Den hårda karantänen i Buenos Aires är ljusår ifrån den karantän vi har här i lilla San Lorenzo…

Här fungerar faktiskt Frihet under Ansvar och vi kan röra oss väldigt fritt

Vi ger oss ut på vandringar i skogen och fyller lungorna med frisk luft…

Och jag tänker att om våra lungor har blivit lite skadade i en eventuell tidigare släng av Corona….

…..så är nog detta en väldigt bra plats att läka dem på.

 

 

Grusdammiga Flip-Flop-Fötter, Maj 2020

Solen fortsätter skina över oss….

Bruna armar och ben. Blekta hårslingor och grusdammiga Flip-flop-fötter. Antydan till några fräknar på näsan…

Sötkladdiga Pannkakor! (Dulce De Leche)

Det känns som ett sommarlov!

 

Att bara driva runt under himlen, Maj 2020

Vi cyklar till affären och köper glass…

Vi klappar några fina hästar på vägen tillbaka…(Jag ska börja rida igen så fort karantänen är över!)

Vi cyklar lite mer…hemma i trädgården….

….runt runt runt…

….bara för att det är kul

Att livet kan vara såhär…bara andas…leva…vara…dra på sig en extra tröja när solen går i moln och det blir lite kyligt

Att driva runt under solen och molnen och stjärnorna och göra det som faller en in..

Äta när man är hungrig, vila när man är trött…

It’s OK to go and have no destination, where time moves slow or doesn’t exist. That life can be like this…just breathing and living!”

 

Drömmen om en nedsutten fotölj, Maj 2020

Ibland roar jag mig med att gå tillbaka och läsa gamla blogginlägg för att se vem jag ”var” för- låt säga- ett år sedan…

Hur mina gamla “Jag” tänkte och kände och drömde…

Det kan vara skönt(och säkert nyttigt) att då och då ha tid att tänka på den tid som ligger bakom oss

Och jag hittar ett blogginlägg från Montenegro där jag har skrivit…

”Livet har länge varit ett gigantiskt smörgåsbord….ett gigantiskt äventyr med så många färger och former och så mycket variation…

….men nu börjar jag allt mer drömma om något så banalt som ett hus på vischan…med en trädgård där jag kan se årstiderna komma och gå.

Jag drömmer om en nedsutten fotölj där jag bara kan mysa med alla mina fina och häftiga reseminnen …

Jag vill bara omge mig med små, vackra och vardagliga saker 

När tiden är den rätta…för jag vet fortfarande inte vart jag vill förverkliga denna dröm. Framförallt vill jag inte behöva betala en massa pengar för den här drömmen. Då blir det bara fel…

Jag vill förverkliga den här drömmen i ett land där jag kan se en framtid. I ett land där jag känner mig hemma…

…någonstans där jag är omgiven av likasinnade människor. Människor som är snälla mot varandra. Människor som inte jäktar runt så mycket. Människor som tycker livskvalité är viktigare än statusjakt…

Jag bär alltid med mig denna enkla(men vackra!) dröm och mina resor är kanske ett sätt att ta reda på vart i världen jag vill förverkliga detta

Jag njuter av att ha denna lilla dröm….

Jag njuter av att sakta låta den växa i hjärtat”

Ja, så skrev mitt gamla jag…för inte så många månader sedan…

Och nu är jag HÄR

I en ”nedsutten fotölj” ….omgiven av små, vackra och vardagliga saker….

 

Wine,Coffe, Wine, Maj 2020

That’s what they do in Argentina. Have a little wine and talk. Then have some coffee and talk. Then, go back to the wine.” 

 

Äntligen kommit ifatt mig själv!, Maj 2020

Har tillbringat förmiddagen ute i trädgården(som så ofta numera) och betraktat molnen som sakta glidit förbi på den blå himlen…

Jag har sett två röda hackspettar och ett par blågröna kolibrier…

Och det slog mig att jag äntligen börjar att komma ifatt mig själv…på riktigt liksom…

All den stress jag samlade på mig under mina ”knasiga” år har nog äntligen börjat läka ut….

Det är bara så himla befriande!

De senaste åren- och framförallt senaste veckorna– har verkligen gjort underverk

Kroppen har en helt fantastisk förmåga att självläka när den erbjuds en möjlighet till detta…

 

Detta orubbliga Kanske, Maj 2020

Man måste ifrågasätta de alltför självsäkra….

De som aldrig har fel, de som är helt igenom övertygad måste misstänkliggöras…

I varje mogen livshållning finns både ett mått av förundran och tveksamhet.

Hos Tranströmer finns orden “detta orubbliga Kanske

Även Paulus talar om att människan lever i tro, utan att Se…

Jag tror att vi måste värna ett reflektionens och osäkerhetens område – det är bara genom att nu och då vistas där som en människa kan utvecklas! (Det är INTE detsamma som att uppmuntra ambivalens!)

Totalitära lösningar kommer att te sig alltmer lockande ju mer förvirrad och hotande samtiden är och framtiden blir…

Hierarkiskt auktoritära rörelser med absoluta och enkla svar har alltid hämtat näring ur förvirring, otrygghet och rädsla….

På livsfrågornas område tar sig denna rädsla för det diffusa bland annat uttryck i motsättningen mellan vetenskap och tro.

Fundamentalister på båda sidor “gasar”- allt för att slippa konfronteras med sin motparts erfarenheter och insikter.

Kanske kan man kalla dessa “de alltför säkra”…

På flykt undan sin egen rädsla för de existentiella villkorens ofrånkomliga tragik- eller tvärtom livrädda för forskningens resultat och kritiskt tänkande- lutar de sig mot de enkla svaren och hånar dem som inte vill underkasta sig

Inom politikens, forskningens och religionens områden finns det många som talar maktspråk och gärna berättar hur det “egentligen” är…

Inte minst forskare basunerar ut sina tolkningar av verkligheten som den sanna, inte sällan med arrogant nedlåtenhet och ibland med okunskap om andra områden än sitt eget. Detsamma gäller tvärsäkra präster och profeter.

Jag tror att det stora hotet är en kultur som ofta är glättat uppspelt och hetsig, med information som väller över oss, osorterad. Ofta hinner denna information inte övergå till personlig kunskap, långt mindre till bildning och överblick.

Men lika stort är hotet från fundamentalister av populärpsykologisk, vetenskaplig eller andlig art….

 

One understanding of the world to another, Maj 2020

”Perhaps one day tired of circling the world I’ll go to Argentina and settle in the Andean lakes… if not indefinitely….then at least for a pause

….while I shift from one understanding of the world to another…”  –Che Guevara

 

Solen aldrig långt bort, Maj 2020

Jag har alltid drömt om att bo på en plats som har bra klimat året om…

Friska, vackra somrar med sval bergsluft och behagligt milda vintrar med tjugo grader och många soltimmar…

Jag pluggar spanska och spanar på coola fåglar i trädgården på förmiddagen…

På eftermiddagen försöker jag jobba någon timme eller två

Vi har ett litet gästhus….och detta har vi nu typ gjort om till kontor.

Väldigt  praktiskt att kunna gå till sin ”arbetsplats” varje eftermiddag…

(Förut brukade arbetsplatsen oftast vara något hipstercafe och jag var ruskigt trött på dessa miljöer)

På kvällarna lagar vi mat…mycket och länge…

Och sen ansluter vi oss till världens Netflixskara (oftast blir det en dokumentär eller något spännande naturprogram…vilket verkar vara Netflixs starka sida)

Dag blir åter igen kväll och natt …och stjärnorna tittar fram ….och San Lorenzo förbereder sig sakta för att göra plats för en ny dag….

Är så glad och tacksam för att vi hittade detta smultronställe…

”What, I sometimes wonder, would it be like if I lived in a country where winter is a matter of a few chilly days and a few weeks rain; where the sun is never far away, and the flower bloom all year long?” 

 

 

Att jag är här och inte där, att jag lever nu och inte då…,  Maj 2020

När jag ser hur kort mitt liv är, uppslukat liksom mellan den föregående och den kommande evigheten, när jag observerar hur litet rum jag utfyller och hur denna del är liksom nedsänkt i en oerhörd oändlighet av rymder som jag icke känner och som icke känner mig, när jag betänker detta förfäras jag och förvånar mig över att jag befinner mig just här och inte annorstädes, ty det finns inget skäl till att jag är här och inte där, till att jag lever nu och inte då”  –Pascal 

 

Liten planta sökte Ljus! , Maj 2020

You know those plants that are always trying to find light? Maybe they were planted in a location that didn’t necessarily facilitate growth, but inexplicably they make a circuitous route to not only survive but bloom

that was me!”

 

 

Vi är med katt!, Maj 2020

”Tänk jag drömde inatt att jag hade en katt….”

 

Not getting it is the point and not the problem?!, Maj 2020

“So there is something perhaps more difficult to conceive of, sometimes born of resignation and sometimes not- a life in which not getting it is the point and not the problem; in which the project is to learn how not to ride the bicycle, how not to understand the poem.

Or to put it the other way round, this would be a life in which getting it- the will to get it, the ambition to get it- was the problem; in which wanting to be an accomplice didn’t take precedence over making up ones mind” – Adam Phillips, Missing Out: In Praise of the Unlived Life

 

Höst/vinter i Argentina, Maj 2020

När mitt hemland går mot vår så går vi -här i San Lorenzo- mot vinter….

Men….tjugo grader varmt, blå himmel och strålande sol nästan varje dag…

Jag måste säga att jag föredrar den argentinska hösten/vintern…

….jämfört med den kalla skandinaviska

 

Tracy Chapman & Houseguides, April 2020

Lyssnar på Tracy Chapman och jobbar med Houseguides

Aldrig hade jag väl kunnat tro att vår hemsida kunde växa till något så STORT…

Jag tackar GUD(som jag fortfarande inte riktigt vet hur jag tror på) varje dag!

I bakgrunden “Fast Car” med Tracy Chapman…

En länk mellan den gamla och nya världen.

En symbol för resan mot en ny verklighet….

“You got a fast car. I want a ticket to anywhere….

Maybe we make a deal. Maybe together we can get somewhere. Anyplace is better. Starting from zero got nothing to lose. Maybe we’ll make something. Me, myself I got nothing to prove…

You got a fast car. We go cruising to entertain ourselves. I remember we were driving, driving in your car. Speed so fast I felt I was drunk. City lights lay out before us. And your arm felt nice rapped round my shoulder. I had a feeling that I belonged. I had a feeling I could be someone…

You got a fast car. I got a plan to get us out of here. I managed to save just a little bit of money. Won’t have to drive too far. Just cross the border and finally see what it means to be living…

You got a fast car. But is it fast enough so you can fly away? You gotta make a decision. Leave tonight or live and die this way…”

 

 

När man får oväntat besök, April 2020

När man glömmer bort att stänga grinden….

….kan man få oväntat besök på kvällskvisten…

Jag har alltid velat ha häst i trädgården…

….nu har jag plötsligt tre

Och de hjälper till att hålla gräset kortklippt

 

 

Jag har nog längtat till landet som icke är, April 2020

Det döljer sig en kod i vemodet; en sorts kallelse från skikt inom oss själva som ofta ignoreras.

Vi längtar efter något men vet inte riktigt efter vad…

Är det detta “något” som Dan Andersson säger sig längta till som han menar finns “bortom bergen“?

Eller vilket är egentligen det land som beskrivs i Edith Södergrans dikt “Jag längtar till landet som icke är, ty allting som är, är jag trött på att begära”

Filosofihistorien är fylld av tankar om just denna typ av nostalgi, den är ett uttryck för ett minne från en för evigt förlorad harmonisk värld….

Jag tänker på gamla och nya världar…

Det känns som att jag befinner mig i ”Landet som icke är”

Jag har längtat..mkt och ofta….

….och nu har jag hittat fram till den förlorade harmoniska världen; San Lorenzo! 

Det är torsdag…

Vi har promenerat benen trötta i en solig trädgård och jag har fått rejält med färg.

Vi har delat på en kall öl och ätit färsk pasta

Nu sänker sig höstmörkret över San Lorenzo och stjärnorna börjar sakta tändas på himlavalvet…

Och jag lyssnar på Tomas Andersson Wijs ”Hälsingland”….

”Markens doft av evighet…

….och spåren genom skogen till mitt hjärta….

Jag minns varför jag är här

Det är som att vakna ur en sömn…

Och…

Jag hör bergen svara 

…där från andra sidan sjön

Du är inte ensam om att bära denna längtan….”

 

Dulce de leche, April 2020

Våra grannar alltså! 

Idag kom de förbi oss och lämnade en skål med Dulce de leche…

Jag älskar DL!

Såååååå söööööttt!

Och bara….Såååååå goooooott!

Det är viktigt att hålla blodsockret på en lagom hög nivå…

(Vi har fortfarande kvar av det påskharen lämnade av)

 

Existensen föregår Essensen, April 2020

Vi har kommit in i tillvaron utan att vi bett om det, vi existerar först

Men vi har inte fått med oss en bruksanvisning

Det får till följd att det andra ledet- en essens eller mening– måste var och en av oss skapa eller finna.

Detta är, enligt Camus, den absurda situation som vi måste ha mod att se i vitögat. Han menar att människan nästan gör varsomhelst för att slippa ifrån det absurda. Det är ett tillstånd som kräver oräddhet och mognad för att vi skall våga dröja oss kvar i det…

När existentialisterna därför talar om “varat” är de intresserade av hur människan ständigt- som i ett flöde- skapar sig själv och sin mening.

Att uppfatta människan som kreativ och fri, som kämpande i riktning mot ett mål och som ansvarig är en förutsättning för mänsklig värdighet, mognad, kreativitet och även demokrati.

Frihetens börda är tung, men nödvändig. Flykten från friheten in i det auktoritära är lockande, men ovärdig….

Frihet, ansvar, skuld och sökande efter mening är alltså grundande i människans “vara

 

 

Den lilla världen!, April 2020

Plötsligt drabbar döden, plötsligt öppnar sig avgrunden, plötsligt ryter stormen och katastrofen är över oss, allt det där VET vi…

Men vår lilla värld har slutit sig omkring oss i trygghet och ordning…”

Vi lever nu i det lilla, i den lilla världen

Den ska vi odla och göra det bästa utav…

Dag för dag

 

Moments of Impact, Maj 2020

“Life’s all about moments of impact (flashes of reality) that turn us upside down.

The moment of impact proves potential for change, has ripples effects far beyond what we can predict, sending some particles crashing together, making them closer than before,while sending others spinning off into great ventures, landing them where you’ve never thought you’ve found them…

That’s the thing about moments like these. You can’t, no matter how hard you try, controlling how its gonna affect you.

You just gotta let the colliding part goes where they may. And wait. For next collision…”

 

Vardagens glädjeämnen, April 2020

Solen stiger sakta över bergstopparna…

….och jag tar med mig kaffekoppen ut i trädgården…

Det kommer bli en riktigt vacker dag!

Och jag tänker att jag har verkligen hamnat helt rätt i tiden….

Jag läser ”Ett jävla solsken” för andra gången…och fascineras över Ester Blendas häftiga livshistoria

Vi är fortfarande i karantän …men det är knappt något jag tänker på…

Det känns som att vi har hittat HEM….

….och jag känner mig FRI och glad

När lyckan består av små bitar av glädje….

Ännu en dag med SOL ☀️, en kaffe på uteplatsen, en trollslända,  en kall öl, vinden som rasslar i palmerna….

 

Allt skrivande om vemod & längtan, April 2020

Allt skrivande om vemod och längtan ter sig pompöst, banalt och svårgripbart….

 

Vad tusan är meningen?, April 2020

Inslängda i tillvaron och utrustade med en frihet som vi ofta knappt orkar med att bära- för att inte tala om frihetens frånsida; ansvaret och skulden- står vi rätt handfallna inför det underliga att ingen vet (och ingen heller kan veta) vad denna tillvaro går ut på….

Vad tusan är meningen?

På samma sätt är det med de etiska frågorna- vad gör en handling riktig?

 

Vemodet igenApril 2020

”Sedan böcker om stillhet och lugn blev populära i decenniets början har det nästan skapats en form av nymoralism – som om långsamhet och existentiellt grubbel skulle vara det viktigaste för att leva ett gott liv.

Aktiva, upprymda och gladlynta- helt enkelt lyckliga- människor blir nästan generade över att de gillar fart och fläkt och inte alls är intresserade av livsfrågor. De skulle aldrig komma på tanken att åka på pilgrimsresor, hylla långsamhet eller fascineras av tysta retreater eller den blåa skymningen. Inte heller refererar de till ord som andlighet, medveten närvaro eller författarnamn som Dostojevskij.

Men samtidigt kan jag inte komma ifrån att mitt i det hektiska och mångskiftande stiger det nu och då – ofta när vi inte alls är beredda på det- fram en känsla av vemod hos de allra flesta av oss. Ofta kan vi inte peka på något speciellt. Men plötsligt kan något enkelt- en gammal låt från 1970-talet…

….utsikten över en en skogssjö i dimma eller en påminnelse om barndomen- väcka just denna milda legering av svårmod och lycka

Den intensiva lyckan blir på något sätt förstärkt just genom att den i samma ögonblick förvandlas till minne. Kanske är detta ett av vemodets kännetecken…”

 

Compunctio, April 2020

Gregorius den store hade ett speciellt ord för den dubbla känslan av smärtsam lycka som försvinner i samma stund som den dyker upp; compunctio.

Det är den bitterljuva längtan som uppkommer i ögonblick av överväldigande skönhet; inte minst via musik.

Längtan är så intensiv att man blir påverkad på djupet; kanske just för att den är så snabbt förbiilande.

Compunctio uppstår i de allra intensivaste lyckotillfällena i livet och är både fysisk och psykisk.

Gregorius menade att människan inte skall ignorera de överväldigande ögonblick när hon drabbas av dessa längtans stråk, som också kan kallas hjärtats oro.

Filosofen Pascal hävdade att hjärtat Ibland har skäl som huvudet inte erkänner…

Poeter har många gånger talat om ögonblick när människan nuddar vid något som hon uppfattar kvalitativt helt annorlunda än den vanliga verkligheten.

Ögonblick som öppnar en glipa mot något bortom

 

Vår OAS!, April 2020

El Remanso! (Oasen!)

Dricker kaffe med Frida Kahlo…

….pratar med växterna…

….cyklar (mestadels i trädgården)

….och äter lite påskgodis…

…och kakor

 

Livets skuggsidor?, April 2020

Att ständigt ironisera, skoja bort eller ignorera livets skuggsidor- istället för att på allvar resonera kring dem- beror kanske på att vi är rädda för att uppfattas som antingen pretentiösa eller olyckliga.

Tal om livsmening och seriöst andligt sökande- en påbörjad resa mot sig själv- förvandlas då snabbt till en ironisk gest, en axelryckning.

Ibland anar jag rentav en fruktan för Vemodet….

För att slippa konfronteras med denna lågmälda inre stämma kan vi underhålla oss själva till döds. Tidsfördriv föser då undan- eller täcker över- det som oron vill påminna oss om.

Men Freud talade inte utan skäl om “det bortträngdas återkomst”. Känslor som vi mer eller mindre krampaktigt håller borta från medvetandet kommer förr eller senare tillbaka…”

 

Modiglösheten, April 2020

Jag är trött på nyheterna….

Jag är trött på hur de blåser upp saker som är oviktiga, och tonar ned allting som är verkligt vedervärdigt

Jag är trött på hätskheten. Jag är trött på ilskan. Jag är trött på elakheten. Jag är trött på själviskheten. Jag är trött på att vi inte gör något för att stoppa den. Jag är trött på hur vi uppmuntrar det….

Jag är trött på allt våld som finns och jag är trött på det våld som är på väg, som kommer att komma, som inte har hänt än.

Jag är trött på lögnare. Jag är trött på skenheliga lögnare. Jag är trött på hur de lögnarna tillåtit det här att hända. Jag är trött på att behöva undra om de gjorde det av dumhet

Jag är trött på lögnaktig regeringar. Jag är trött på att människor inte bryr sig om att regeringen ljuger för dem längre.

Jag är trött på modlösheten. Jag är trött på modiglösheten

 

Påskharen glömde inte bort oss! , April 2020

Han kom tillslut…och han visste precis vad jag ville ha

 

Existentiella gränssituationer, April 2020

”Människan har att ständigt integrera och leva med sina poler av gott och ont, närhet och ensamhet, skapande och stagnation.

Under långa perioder kan hon leva harmoniskt. Men förr eller senare kommer händelser, yttre eller inre, att riva hål på denna säkerhetens tillvaro.

I dessa utvecklingssprång- som ofta är relativt svåra och djupgående- är det som om människan mognar…

Under livet kommer tillfällen när normaliteten och det självklara upphör. Vi tvingas då tänka igenom våra mål och ta ut en ny kurs.

Sådana livsfrågeprovocerande skeden hör inte sällan samman med händelser då vi oavsiktligt får tid över att tänka på vår situation.

Omformuleringar sker gång på gång under människolivet. De sker inte utan smärta och ovisshetens plåga.

Men många flyr undan denna ovisshet och går på så sätt miste om vad den kan innebära av tillväxt och fördjupning

Existentialisterna talade om att vi nu och då hamnar i “gränssituationer” -brytpunkter i våra liv- när någonting avgörande sker. Sådana skeden kräver handling av oss.

Existentiella gränssituationer är något som vi inte kan komma undan, som vi inte kan ändra…”

 

 

Vardag i San Lorenzo, April 2020

Det som är botten i dig är botten också i andra…

Svårt att vänja sig vid sig själv….

Svårt att vänja sig av med sig själv”, skriver Gunnar Ekelöf

Vardag….

….och mkt tid att bara umgås med oss själva

….i en konstig tid

Men konstigt kan vara ganska trevligt

Jag tar långa promenader i trädgården och lyssnar på en hel del musik just nu

Och faktum är att även om vi får gå ut(vi är inte i så strikt karantän!)…

….så känner jag inget behov av det

”Jag trivs bra häääääär”, som Ferdinand sa…

….under min korkek

Det var nog just det här jag sökte förra året när vi anmälde oss till Vipassna-retreatet i Indien (som inte riktigt motsvarade förväntningarna!)

Det är konstigt hur man alltid hamnar där det är meningen att man ska hamna….tillslut…

Livet!

 

Vemodet igen, April 2020

Vemodet handlar om insikten om att livet är skört, att människan har ett ansvar för sin stund på jorden och att frågor om mening inte går att värja sig mot…

Samtidigt innehåller vemodet stunder av intensiv lycka och tidlöshet, upprymdhet eller bitterljuva aningar som öppnar luckor till okända världar….”

 

Påskharen kommer snart, April 2020

Imorgon ska jag fasta och lida med Jesus (trots att jag inte är vidare värst religiöst lagd)…

Och på Lördag ska Påskharen besöka oss…

…förhoppningsvis med en stor korg chokladägg!

Igår fick vi vårt favoritkaffe -från Colombia!- levererat till dörren…

Det går bra just nu…

 

 

Skapa mening!, April 2020

Camus återvänder ständigt till insikten att det inte finns en mening, den kan bara skapas om och om igen…

Kampen för att INTE fly från det absurda till det skenbart säkra systemen kräver mod…

 

Mysterier, April 2020

Det så kallade vemodet går inte att vrida sig loss ur….

Att skönheten och kärleken är så berusande och att tankarna på döden så svåra beror inte bara på att de första är så vidunderliga och tanken på döden så sorglig, utan på att de ligger bortom vår fulla förståelse.

I en bok hittar jag ett citat som illustrerar denna tankegång:

Lika lite som man kan tänka sig fram till kärleken kan man greppa döden, lika lite som man kan besluta sig för den förra kan man sätta sig upp mot den senare.

Men att något övergår förståndet är inte detsamma som att det inte är verkligt, och även om man blir mållös inför tillvarons största ting så har de ett namn, nämligen mysterier”

Det är därför jag misstror de “alltför säkert troende”.

Bakom den starka självsäkerheten och överlägsna hållningen kan man ana skilda sätt att värja sig mot osäkerheten, tvivlet, tveksamheten…

Den som har rätt brukar i regel inte ha rätt.

Den som är framme har lång väg att gå…

 

Jobbar, sover, äter, April 2020

Karantänen förlängd med ytterligare två veckor ….

Vi sover och äter….

….öppnar en ny flaska vin…

Och jobbar lite i palmskuggan…

 

Livet är inte de dagar som gått, Mars 2020

Plockar blommor, dricker lite vin…

…städar, pysslar och pluggar spanska….

Ännu en dag har passerat i den nya världen

En fin dag att minnas….

 

Liv, jag förstår dig inte! , April 2020

Jag kommer att tänka på när jag i tonåren första gången läste Hjalmar Söderbergs “Doktor Glas”.

Doktorns ord: “Liv, jag förstår dig inte!“, gav uttryck för en inre ensamhet, en ensamhet som ingen annan kunde dela.

Jag har sedan dess aldrig lyckats komma ifrån livsfrågorna…

Som hos många andra har denna tonårens period av vagt vemod stannat kvar inom mig. Den ligger där som i en mental ficka. En film, ett samtal, en händelse kan nudda vid denna melodislinga…

Med förvåning- och ibland med en viss avundsjuka- ser jag att många helt lyckas ignorera det faktum att också de balanserar på yttersta gränsen till det oerhörda: våra kroppar, allt det vi har, är och gör kommer att ha försvunnit om bara några decennier. Det som finns kvar av oss är minnen, några meddelanden på mobilen, missade samtal, några foton, dammiga almanackor i en låda och e-posten på våra hårddiskar. Resten är tystnad.

Hur kan man låta bli att åtminstone någon gång drabbas av insikten om ändligheten, att allt skall ta slut, att vi skall föras dit vi inte vill?

Visst, många av oss är lyckliga i vardagen. Vi arbetar, älskar, leker, läser, vilar,reser och sportar- har nog med det självklara. Livet rullar på- trevliga perioder avlöses av glåmiga dagar med trötthet eller ständigt dåliga samveten…

Självfallet är det inte bra för oss att ständigt fundera över livsmening. Tack och lov är vi utrustade med spärrar och försvar mot sådant.

Men förr eller senare ställer sig nog ändå de flesta människor rätt likartade frågor. Inte minst när något svårt har inträffat, när vi står inför livsval, drabbas av motgångar eller när vi helt oförberedda hamnar i en livskris och på allvar frågar oss: “Är det verkligen det här som jag vill syssla med resten av mitt liv?” “Är detta verkligen ett äktenskap?” eller när vit plötsligt börjar tycka att åren faktiskt går fortare och fortare

Många som utåt sett är harmoniska och lättsamma individer har en insida där det ibland ljuder en lätt brusten ton. Trots socialt rika liv, friska kroppar, hyfsad ekonomi och lyckade karriärer….

Ibland tänker jag att det kanske är därför som “Doktor Glas” fortfarande är en storsäljare. Kanske Hjalmar Söderberg fångade upp något tidlöst. Via hans texter får vi som läsare tillgång till vårt egna inre

Vi tror att vi läser en sekelskiftesroman när vi i själva verket läser om oss själva: “Liv, jag förstår dig inte!”

 

Detta eviga snack om Corona, Mars 2020

Jag har fått en hel del frågor om min nuvarande situation i “Corona-kaoset” och hur jag hanterar det….

Folk undrar hur jag mår, hur min familj mår och hur jag ser på det “Svenska Experimentet”…

De undrar om jag är orolig…och vad exakt jag är orolig för…

Eftersom jag börjar bli ganska trött på meningslösa diskussioner om “Corona”…

….skrev jag igår ihop en längre text som från och med nu får bli ett ”standardsvar” på alla frågor som trillar in på mailen…

I’ve been in Argentina now for a long time. (I have not been in Sweden since December!)

Last month I have been living in a house in a tiny mountain town with a lot of small shops…that deliver fresh and local food.

(My only inconvenience is that I can no longer get freshly ground coffee for our brewer and I understand that I’m super privileged for that to be my biggest concern….)

I was aware of everything happening at an early stage but even I was surprised by how fast things moved…

I’ve been in lockdown for the past 3 weeks out here just relaxing, reading, working, taking walks etc….

(Argentina has lax Visa rules so I can stay here for months or even years….if I have to ride this out….)

1. I first started worrying about Covid-19 in January…

I read the memo by Taleb that came out on Jan 26

https://mobile.twitter.com/yaneerbaryam/status/1221500132337819650 

After that I stopped taking flights…

…and I decided to just stay in Buenos Aires and relax….

…and wait for more information (this was before South America had any confirmed causes!)

2. At the start I was worried about it from a health perspective because you can’t completely trust information coming out of China. Oh “China Lied” What’s new?

3. Later on as it spread to other places outside China I was less worried about it from my own health perspective BUT I still wanted to avoid getting it (common sense: even if small doses of radiation or pollution in cities won’t kill me tomorrow, I still avoid exposing myself to it!)

4.The Mainstream media was garbage at reporting anything about the coronavirus….

Following the right people on Twitter was 100x more useful than reading any news organization. People who’ve been right (since JAN-FEB ) on most things are included on this twitter list: https://mobile.twitter.com/i/lists/1221004646656835585 

5.Numbers are easy to fool. When you look at “Number of cases” always look at “Number of tests done”. When you look at “Number of Deaths” also look at how deaths is defined as “Death Due to Coronavirus” =/ “Death While Having Coronavirus”

6. It is not an old people diseases, Old people die from it disproportionately BUT in the number of people who are seriously ill and need medical aid to survive you’ve got a lot more younger people, so just cause you’re young doesn’t mean you’re safe.

7.For young people many things you do on a daily basis might be just as/more dangerous, but if you end up in a bad car accident on a normal day you can still go to a hospital and be saved. Well, that is not true during a time like this as the hospitals are full, which is why the whole “Flatten the curve” exists. So stop thinking about the death rate because the death rate is entirely dependent on how we manage the situation.

8.Media headlines and conspiracy theories are very prevalent. Be careful. For example, 2 weeks ago headlines were “Virus Mutates & is More Deadly in Italy”. How many people followed up on that?

Most people rationalized that as “Italians are older”. Why did it seem high to begin with? Well only sick people were being tested which means if I test 5 super sick people and 1 dies that’s a death rate of 20%, but what about the 100 other people who were infected but not sick?

9.They’re some theories with low downside and some theories with high downside. Eg, I’ve been living like I have the coronavirus for 2 months ie limited meeting people 2 months ago, wearing a mask etc. Now it’s likely not possible to have Covid-19 for 2 months, but there’s no downside (for me) living like it’s true….

Once again; Just because you don’t show any symptoms it doesn’t mean you are not having Corona(!)…(and spreading it)

10. We are heading into recession HOWEVER, this is not due to the coronavirus. The pandemic is the pin that popped the everything bubble. Before Covid-19 Global trade was already Negative, Corporate debt was at its highest level ever (think “The Big short” but replace Mortgage Backed Security with companies like Boeing’s Debt), Unfunded Pensions Globally and so much more. RealVision (Youtube) was right about so much of this including the Liquidity Crunch we just went through.

11. Solving this virus crisis won’t be “Back to normal”…

We’re guaranteed to have a bigger financial crisis than 2008. However the question that’s still up in the air is if it’s going to get worse than 1929. Why is this? Well, most normal people think that we solved 2008 but in reality anyone who actually studied what happened closely knows that we just had a short term (12 year) fix.

12.A Depression isn’t guaranteed because we have no idea what is going to happen over the next 18 months….

They’re possible scenarios but none of them are guaranteed. (Any smart investor is sitting on a warchest of cash for times like this)

13. Why do Governments tell you masks don’t work?

If you read history you can find 100s of situations when Governments lie to their people, this is harder & at the same time easier to do due to social media.

The main reasons a few Governments around the world lied about masks were because they didn’t have enough for doctors and medical workers.

But guess what? If you lie to your people during a time like this it just leads to them trusting you less….

Instead of saying, “Hey masks help contain the spread of the virus, however, our doctors, who are going to be the people that save you, need them first” 

….they just said “Masks don’t really work!”

(People can MAKE their own mask. Do not insult the public’s intelligence)

Some Governments and bureaucrats opposed to masks used (bogus) arguments about the protection of the wearer (“not perfect” etc)

They didn’t think that since it ALSO prevents (more effectively) asymptomatic(!!) sick people from spreading it, there would be huge systemic effect…

14. Don’t listen to “experts” who’ve been wrong for months. Listen to people who understand the topics & who have proven themselves right in the past. Stop listening to people just because they have a title.

I know very little of what’s happening…. but I’ve used what I know to set myself up well (financially and socially) for times like this.

15.My friends and family in Sweden are all fine(at this moment)

They seem to be pretty relaxed with Swedens strategy…

….and I cross my fingers it will not turn out to be “too bad”…

Some things might be good..some things might be bad…

Time will tell…

The level of testing in Sweden is(so far) almost the same as the one in France….

And there’s a huge lack of  Protective Equipment

Many people are social distancing …

….but some people seem to act like everything is just normal….

I think if you want ”freedom to infect others”  you should pay for it…

None of the people in crowded cafes, bars, parks etc…enjoying their “freedom” should have any priority over and displace other sick people in hospitals.

People saying “I am not doing social distancing. I don’t care that much!”, should get a mark on their ID that means “do not treat for Covid!” if they show up at a hospital later…

 

Well….

There’s different ways to “Flatten the Curve”;
Social distancing, Lockdown, Testing(!)…

….and (off course!) tell people to use facemasks in public areas

U.K recently extended their lockdown for at least three more weeks. No mask, no testing. But a lockdown. This is what happens when you panic too late!

There is this illusion that economy is harmed by the reaction to the virus rather than by the virus. In fact, if anything, it is harmed by the lack of EARLYreaction to the virus. (Swedens economy might be better of because they don’t have big depts like many other countries)

Its been a lot of talk about “Herd Immunity” as a preventative strategy. The point is not wether it works or not(it may); it is just irresponsible to gamble wirth citizens under such opacity (Sweden says this is not part of their strategy- it is not the goal!)

What is happening right now is not because all the epidemiologist & virologists around the world are wrong, but because they where asked to make decisions and construct models about something they don’t know nearly enough about….

I am reading a lot of studies from Taiwan and South Korea…they acted on a very early stage… and they have more experience of pandemics 

(So far Taiwan only have 5 death-causes …and they had direct-flights from Wuhan in December and January!)

South Korea, Taiwan and Singapore…..Japan….seem to(!) have “Flattened the Curve” (that’s probably why the number starting to go up now..and not earlier) 

Equire enough information to be able to act!

Books / resources that helps me navigate this:
Everything by Nassim Nicholas Taleb especially Antifragile
RealVision.com (Free Videos on Youtube)

 

 

Glaskupan!, Mars 2020

“Jag kände mig mycket lugn och mycket tom, så som ögat i en virvelstorm måste känna sig, när det långsamt rör sig framåt mitt i det omgivande tumultet” -Sylvia Plath, Glaskupan

 

 

Tidig påskfeeling, Mars 2020

Ngt måste man ju göra med sin TID…

 

Naturens Vemod, Mars 2020

“För många är vemodet ofta kopplat till natur och minnen: Skogens tysta majestät, vårkvällarnas skymning, ljudet av den egna trädgårdens porlande fontän….

Ute i friska luften- gärna ensamma- upplever många livets storhet. Där får man sin styrka…

Denna blandning av glädje och saknad är sällan uppe vid medvetandets yta…

Den tycks snarare utlösas av särskilda melodier, minnen, händelser eller i specifika skeden av livet.

Den kan komma glidande in över oss- som en dimbank- i vår påtvingade eller självvalda ensamhet…

Kanske när stressen har lagt sig, skratten tystnat och mobiltelefonen inte längre ljuder…”

-Till längtans försvar

 

Ingenting i livet går att hålla fast, Mars 2020

“Då, det är just då som den där speciella känslan av vemod kommer smygande…

Jag känner igen den från så många liknande situationer….

Jag vill inte kalla det melankoli, sorg eller deppighet. Snarare en blandning av nästan överväldigande glädje och en lika påtagligt vag oro.

Men något sker. Under några förbiilande sekunder får det där vemodet ett slags förlängning…

Det är en slags övergripande känsla av att ingenting i livet går att hålla fast, att allt försvinner.

En fritt flytande känsla av att ingenting kommer vara beständigt…

Just det vi försöker hålla fast vid är samtidigt på väg att förflyktigas.

Sammantaget gränsar denna insikt till vemod över att hela tillvaron är ett lån, ett grandiost provisorium.

Insikten om att vi lever våra korta liv på tidens smala näs med ett ofattbart tidshav runt om oss.

För det mesta tänker vi inte på sådant. Men nu(och då) dyker den upp, denna paradoxala kluvna känsla av samtidigt intensiv livsglädje och nostalgi.

Det verkar som om just avsked- när vi lämnar något viktigt bakom oss- kan utlösa dessa bitterljuva insikter, påminnelser om att allt vi är med om så snabbt förvandlas till historia…

En del av vemodet är en sorts gripenhet, eller rentav rördhet, över tidens flykt….”

 

– Owe Wikström, Till längtans försvar eller vemodet i finsk tango

 

Vilka grannar!

Och så kom grannarna förbi med en basilikaplanta, en korg med ägg, dagens skörd, en flaska vin samt en stooooor burk med (dunder)honung…

Vilka grannar vi har!

Nu ska vi damma av en gammal Julio Iglesias-skiva och dricka lite vin i tradgarden…

 

 

Dansa i regnet! , Mars 2020

“La vida no es esperar a que pase la tormenta, es aprender a bailar bajo la lluvia” ♥️

(Livet handlar inte om att vanta pa att stormen ska passera, utan om att lara sig att dansa i regnet…”

 

Ny Kompis, Mars 2020

Och så skaffar jag nya vänner….

Inom kort kanske en hund är mer värd än toapapper 😉 🐕♥️

(Allt för att ha en giltig anledning att vistas utomhus)

 

Lugnet efter stormen, Mars 2020

Det kändes ju inte vidare värst muntert imorse…

Med första Corona-fallet bekräftat i den lilla staden Salta, skrämselpropaganda på nyheterna, ovisshet, höga murar, rädsla och misstänksamhet

Men så stabiliserade det sig lite….

Så kom lugnet efter stormen….

Vi fick specialtillstånd utfärdat; för att kunna vandra i skogen och tanka på med frisk luft. Hur mycket och hur länge vi vill…

….så länge vi håller oss långt borta ifrån andra människor (vilket vi i princip alltid gör eftersom vi är så himla osociala….)

En stund senare kommer grannen förbi med en korg nybakade scones…

Lokalproducerad honung, nybryggt kaffe och kärlek i en liten brödkorg….

Nu känns allt mycket bättre igen

Den här karantänen kan jag lätt vänja mig vid…

 

Don’t go out! The virus will kill you!, Mars 2020

Imorgon införs utegangsforbud i hela Argentina…

Det innebär att det är slut på mina långa promenader i skogen (om jag inte lyckas få tag på en hund att promenera…. så som folk gör i Frankrike/Italien)

I Argentina går man nu ut med informationen “Don’! go out! If you go out you can catch the virus and that will kill you…

Suck…

Vad hände med social distansering kombinerat med frisk luft?

Underreaktioner och överreaktioner…. Varför måste vi alltid gå från 0-100? Varför är det så svårt att hitta en bra balans?

Så nu blir det långa promenader i trädgården, lite småprat med våra nyinköpta växter och “Vemodet i finsk tango”

 

 

Mer tid i Argentina , Mars 2020

Jag har nu varit i Sydamerika sen årsskiftet (och i Argentina i snart tre månader)

Igår bestämde jag mig för att förlänga mitt visum i Argentina så jag kan stanna här ytterligare tre månader

Jag misstänker att det bara är en tidsfråga innan antalet bekräftade fall i Sydamerika och Centralamerika börjar öka och när delar av världen öppnar upp igen kommer andra delar börja stängas…

Så kommer det nog se ut ett bra tag framöver…

Jag väljer att stanna i Norra Argentina (i San Lorenzo) av flera skäl…

Antalet bekräftade fall i Argentina (Sydamerika) blir allt fler. Med ökad risk för smittspridning vill jag inte resa runt

Allt fler länder stänger sina  gränser! Och det går fort nu! Jag vill inte fastna på en plats som jag själv inte har valt att “fastna” på.

Många länder i Sydamerika har redan stoppat alla flyg från Europa och infört karantän för resenärer från Corona-drabbade länder. Än så länge kollar de resehistorik men det är ingen garanti för att jag inte kommer få problem framöver när belastningen ökar.

Om jag nu får stanna ytterligare tre månader i Argentina ser jag det som en självklarhet att tacka Ja till detta….

Jag har möjlighet att långtidshyra ett hus i ett trivsamt område med bra och hjälpsamma människor samt god tillgång på lokalproducerade varor.

Jag är omgiven av fin natur och vackra vandringsleder. Frisk luft, sol och om det skulle bli aktuellt; en isolering som är självvald…

Vi tar fortfarande bilen till “stan”(Salta) och fikar …

….eller njuter av en middag på restaurang.

Men vi går till samma ställen jämnt… håller avstånd…tvättar händerna ofta….

Vi begränsar antalet sociala kontakter och vi stannar hemma om vi skulle känna oss sjuka….

Vi undviker att ta onödiga risker- framförallt för vår omgivnings skull….

Vi försöker helt enkelt att använda sunt förnuft. (Något som är ganska underskattat!)

 

 

Blue Remembered Earth, Mars 2020

“I’ve looked back from the edge of the system and seen this planet, this Earth, reduced to a tiny dot of pale blue. I know what that feels like. To think that dot is where we came from, where we evolved out of the chaos and the dirt. And I know what it feels like to imagine going further. To hold that incredible, dangerous thought in my mind, if only for an instant. To think: what if I don’t go home? What if I just keep traveling? Watching that pale-blue dot fall ever further away, until the darkness swallowed it and there was no turning back. Until Earth was just a blue memory….”

-Alastair Reynolds, Blue Remembered Earth

 

PAUS!

Redan när de första nyheterna om Corona-viruset spreds i början av året bestämde jag mig för att dra ner rejält på resandet….i väntan på mer information om hur viruset fungerade samt hur stor spridningen skulle kunna tänkas bli…

Jag har sedan dess noga följt utvecklingen och hållit mig uppdaterad. Pratat med vänner i Asien, Europa, Australien, USA…fått löpande rapporter….

Först kände jag att virusutbrottet inte skulle få påverka mig för mkt och få mig att sätta livet på “paus”….

Men sen insåg jag att ibland måste vi faktiskt sätta livet på paus…för att få lite överblick…. och för att kunna förändra det man kan och bör förändra under rådande omständigheter

Det handlade egentligen inte om några stora förändringar…

Jag har ju ett bra tag tillbaka känt ett ökande behov av dra ner på resandet och skapa mer vardag. Jag har allt mer känt ett behov av att stanna länge på en och samma plats

Jag har pratat om vikten av att nu försöka lägga in begränsningar och restriktioner i mitt Fria Liv. Så många dörrar har stått vidöppna och Friheten kan faktiskt bli för stor….

För ett par år sedan kände jag ett desperat behov av att vidga min värld. På senaste har jag tvärtom känt ett behov av att krympa den lite

Och man kan väl säga att virusutbrottet blev en bra anledning att dra ner på tempot.

En bra anledning till att stanna upp ett tag…

De restriktioner jag (lite omedvetet) har saknat kom nu som en skänk från ovan

Jag behöver verkligen den här Pausen!

 

Most people fucking hate poetry 

“Truth is like poetry. And most people fucking hate poetry…” -Adam McKay, The Big Short: A Screenpla

 

Fattar inte grejen!

Jag har noterat hur snabbt folk tenderar att hamna i ytterligheter; de som är (till synes) totalt obrydda och avfärdar Corona som en vanlig flunsa och de som blev helt hysteriskt rädda och bunkrade mat för typ ett år framåt…

Men vad som förvånat mig mest är hur många människor som normalt sett oroar sig för alla möjliga småsaker i vardagen verkar ta så lätt på virusutbrottet. Speciellt när det påverkar så många olika områden…

Många går runt och nästan skryter med att de minsann inte är rädda för Corona. “Jag skrattar faran rakt i ansiktet!”(som Simba sa i Lejonkungen) …och sen gör de väldigt lite för att bidra till att bromsa, förebygga och förhindra smittspridning. De förstår inte bättre…

“Jag fattar inte grejen!”, säger en del. “Varför är det så hysteriskt?”

Nej, de fattar inte grejen…

Och jag tänker att vi ofta är väldigt dåliga på “riskbedömning”. Vi har en tendens att både överskatta och underskatta risker….

Och kanske är det kombinationen av underskattning och överskattning som generar att leda till problem? Rädsla blandat med nonchalans kan bli en farlig kombination…

Vi kör vår bil snabbt och tittar oftast bara i backspegeln…. och det kanske funkar om man befinner sig i en öken…men inte om man kör bil i Alperna…

 

Word!

“It ain’t what you don’t know that gets you into trouble. It’s what you know for sure that just ain’t so.”

 

Hysteri och nonchalans 

Hysteri och nonchalans är båda lika illa…

Problemet med sociala medier är att de har en tendens att öka det extrema…

“Äsch det är inte värre än en flunsa!”

… eller

“Domedagen är nära”

Folk väljer ofta sida och sen ser de bara det som förstärker den åsikt de redan har. Det är farligt…

 

Ett litet paradis i Tucumán 

 

Cordoba, Mars 2020

Vackra, skuggiga kanaler och en middag som vi kommer att minnas länge….

 

Pa jakt efter Arepas!, Mars 2020

 

Kort stopp i Rosario, Mars 2020

 

 

Sista morgonen i Buenos Aires

Morgontidningen och nygräddade Medialunas (från bageriet på hörnet) 🥐

Sista morgonen i Buenos Aires…

Allt är väldigt tyst och stilla och sådär härligt “lördagslugnt”

Nu väntar oss Norra delen av Argentina
(Salta)

Jag har fått tag på ett hus i San Lorenzo där vi kan vandra och cykla i de vackra omgivningarna…kanske besöka några små vinodlingar och ökenbyar…

🍷☀️

Argentina! Vilket land!
(Livet är så märkligt…och häftigt…om man bara släpper sargen kan man hamna precis varsomhelst)

 

Middag pa Chila!, Februari 2020

7- rätters och dryckespaket…

Runda magar och runda fötter…

Vilken kväll!

 

Lika evig som luft och vatten 

”Jag kan inte tro att Buenos Aires hade en början, har Jorge Luis Borges skrivit.

“Hon förefaller mig lika evig som luft och vatten”.

Namnet bär fortfarande en fläkt av äventyr och sjömansskrönor och tango med eld och blödande hjärtan…. 💗

 

Lyxlunch!

Meatzza och Malbec(nationaldruvan!) på lokala “Parillan”

 

Sydamerikas Paris

Buenos Aires kallas ofta ”Sydamerikas Paris”…

Avenyerna, kaféerna och sekelskiftesarkitekturen finns här, men i en flagnad och rörigare version….

De är från den tid då landet var världens åttonde rikaste nation…

En gång i tiden blomstrade Buenos Aires och var en magnet för massor av europeer som ville vara med och dela på det till synes gränslösa välstånd som Argentina hade förutsättningar att alstra….

 

Argentinsk vardagslunk

Jag älskar att stanna riktigt länge i en stad och göra den till “min”

Jag älskar att lära känna mitt kvarter och bli lite “Tjenis” (Buenos!) med grannen…

Jag älskar att komma in i en vardagslunk…

…där jag kan lyxa till det med små saker; en bukett blommor från marknaden, hemgjord Gnocchi från pastabutiken på hörnet, morgonkaffe på grönskande balkong med en gullig bok…

Sen börjar grannen renovera sin lägenhet….🤯

(Buenos Días kära granne! Snart lämnar jag stadslivet bakom mig och hyr en stuga i vildmarken igen….utan renoverande grannar🙃)

 

Hur vore det…?

“What would it be like living in a country where winter is a matter of a few chilly days and a few weeks’ rain; where the sun is never far away, and the flowers bloom all year long? ” ☀️🌸

 

 

Gnocchi-dag 

Ännu en vacker sommardag i Buneos Aires☀️

Och inte nog med det! Det är även Gnocchi-dag…

Den 29e varje månad äter man nämligen Gnocci (eller ñoqui som man säger här!)
Det är sen gammalt….

Alla restauranger i staden erbjuder “Gnocci” som “dagens rätt”

Man ska tydligen lägga ett mynt under sin Gnocci-tallrik för att få “tur” nästkommande månad

Jag tänker inte så mkt på tur…eller nästa månad… jag tänker att Gnocchi är så himla GOTT😍👍

 

Vackra och trivsamma sommardagar

Sol, ett uppfriskande sommarregn, doften av nyutslagna blommor och söta jordgubbar…

….vackra gator med små mysiga caféer och lyxiga bakelser🌸🍓☀️

 

Argentinas favoritdjur, Februari 2020

Hunden är Argentinas favorithusdjur…

Var tredje familj äger minst två hundar….

 

Lyxfrulle!, Februari 2020

Tjocka pannkakor….

….med jordnötssmör och äkta lönnsirap….

 

Palermo

Palermo! 🎨

Hipsterkvarteren i Buenos Aires..

 

Alla här är egentligen någon annanstans ifrån

“Buenos Aires kan sägas vara ett ”neo-Europa”, befolkat av invandrare som tyckte sig ha hamnat vid världens ände och aldrig riktigt klippte av banden till de platser de kom ifrån….

Eller för att citera Borges: ”alla här är egentligen någon annanstans ifrån”.

Enligt en välanvänd klyscha är argentinare italienare som talar spanska och tror att de är engelsmän.

Och stadens invånare kallas kort och gott porteños, ”folk från hamnen”….”

 

Blåvitt & kall öl 

 

Choripan

Choripan!

En chorizokorv grillad på kolgrill i ett gatuhörn, serverad i en mindre baguette och toppad med chimmichurri – en grön sås med persilja och vitlök – eller salsa picante….

Vitlöken, hettan, det frasiga brödet…

 

La Boca

La Bocas gamla hamnkvarter kring gatan El Caminito är ett av Buenos Aires populäraste och mest fotograferade turistmål…


Gatan är berömd för sina färgglada hus….

(Det här är det ända området i Buenos Aires där vi kände att det över huvudtaget finns turister i staden…!)

Detta är  en gammal arbetarstadsdel och de som först bosatte sig här var invandrare som kom hit från hamnstaden Genua i Italien på 1800-talet….

Stadsdelen är känd för att alltid ha varit radikal och bohemisk….

 

 

”Bara gringos dansar tango för nöjes skull”

“Det var här i La Boca som tangon föddes på 1880-talet….

Den är släkt med sjömanssånger och italiensk och spansk dansmusik och spelades på tyskt dragspel.

Det var först på 1930-talet som tangon blev mode, när Carlos Gardel skapade tango canción, den riktiga tangosången, och tog den från bakgatsbarerna och bordellerna till salonger och klubbar…

Denna sydamerikanska blues är fylld av nostalgi, av hemlängtan och minnen av förlorade kärlekar…”

”Bara gringos dansar tango för nöjes skull”, skrev författaren Ernesto Sábato

 

Och vi bara fikar, Februari 2020

Vi strosar vara färgglada gator…

….och stannar for halloncheesecake och glassprovning…

 

Blodiga biffar och gofika a la Italiano , Februari 2020

Vi avverkar en hel del Biffar ( ”Muy Poco Hecho ” )….

(En vegetarian i Buenos Aires ar någon som ”bara” ater kyckling!)

Varma eftermiddagar skippar vi ofta siestan och vilar benen pa ett glass-café istället…

Strawberry och LemonPie-helado

 

Blagul fotboll i La Boca! 

“Stadsdelen är mest känd för fotbollslaget Boca Juniors, där Diego Maradona gjorde sina första dribblingar.

(Stjärnans förnedrande fall är fortfarande ett nationellt trauma…!)

Som svensk är det lätt att känna sig hemma i och med deras blå och gula färger….

Faktum är att när laget grundades hade de svårt att välja sina färger. Så för att avgöra lät de nästa båts nationella flagga bestämma färgerna.

Den första båten i Bocas hamn var Drottning Sophia, ett svenskt fartyg…”

 

 

I would still plant my tree…Februari 2020

“Even if I knew that tomorrow the world would go to pieces, I would still plant my tree.” 🌱

 

 

Recoleta, Februari 2020

Vi tillbringar en längre period i tjusiga Recoleta…

Dyrt och lite själslöst….

Men vi trivs ganska bra…

Vi har ju nära till Buenos Aires coolaste träd

 

 

 

Keep Calm…,Februari 2020

Keep Calm and Come Arepa!

…i San Telmo

 

Boar in oss i San Telmo

Hittar en trevlig lya i San Telmo…

Boar in oss

Jobbar lite

Yogar (mkt)

Myser

Njuter av lite vardag i konstnärskvarter

 

San Telmo

“De bättre bemedlade flyttade till Recoleta från San Telmo för att undgå den gula feberepidemi som bröt ut år 1871….

Idag är San Telmo ett populärt område för människor med konstnärliga ambitioner….”

 

Recept; Lycka

Sommar, sol, parkhäng, glass….

 

 

Buenos Aires fran balkongen 

Jag besökte aldrig karnevalen i Rio…valde bort det av förklarliga skäl…. Brasilien får vänta….

Att undvika onödiga resor och stora folksamlingar just nu känns ganska självklart😷

Så det blev en lång vistelse i Argentina. Mkt vardag och vila och sitta under “korkeken”.

Vissa dagar och kvällar betraktade jag bara Buneos Aires från balkongen…

Njöt av varma dagar som övergick i svala nätter…

Kall öl…. ljuden från en stad som lever och andas latino…

God mat…

En kväll för ett par veckor sedan fick jag lite dans och musik på gatan utanför….

Buenos Aires alldeles egna karneval…

Människor i alla åldrar…

Litet, enkelt och väldigt charmigt…

Jag älskar den här staden!

 

Skona vindar

Vi har nu varit i Buenos Aires i ett par veckor…

…och vi segar oss kvar här ett tag till

Sommarvärme, grönskande parker och härliga vindar….

 

Mot Buenos Aires!

 

Tankar pa med ny energi, Februari 2020

Tillbaka i Calafate….

Vara lite trötta och slitna kroppar far några dagars valbehovlig vila

Nar vi inte sover sa fyller vi pa depåerna lite…

Blodkorv, ugnsgratinerad pumpa, pannkaka med DL

 

Vi ar har for att leva!

We are not here to exist; we are here to live, to face death and stare it down. We are here to embrace this world in all its quiet and violent beauty, to break down the walls of our own prejudices and believe in something greater than ourselves. We are here to paddle into our worst fears and come out the other side to discover glaciers, to meet them face-to-face, and to celebrate a sense of wonder and God’s plan that we find only in Nature.” -Kim Heacox

 

Grym Pasta! , Februari 2020

Och sa hittar vi en italiensk restaurang i El Chalten…

Litet och charmigt med hemmagjord pasta

Bara 3 bord, ett oppet kok och lite “Lady och Luffsen” over det hela

Det blir en “Bella Notte” med rodvin, Sorrentinos de Calabaza, Bolognese, och massa massa..PARMESAN!

 

Fitz Roy!

Sista dagen i El Chalten bestämmer jag mig for att försöka na det berömda ”Fitz Roy”…

Manga timmar blev det…

Manga bilder

Vackra skogar

Sjöar

…och vattendrag

Branta Bergsstigar…

Riktigt tufft!

Men sa vart det….

Fitz Roy!

 

Tjusigt vandringskrubb!

Efter att ha vandrat i bergen en hel dag förtjänar man lite mat med själ….

 

El Chalten

El Chaltén är en liiiiten by i Argentina….

Byn lever och andas vandring

Här börjar varje vandringsled direkt där husen tar slut…

Att vandra i El Chalten är fritt och avslappnat och helt underbart vackert…

Höga berg, djupa skogar, glaciärsjöar…

Vattenfall och sommarblomster…

 

Glaciären med stort G!

Perito Moreno….

Orden räcker inte till for att beskriva detta möte!

 

Nyckeln till….

“The key to nature’s therapy is feeling like a tiny part of it, not a master over it… ”

 

Calafate

Framme i Calafate…

 

Pampas

”Och med Pampas bakom sig flera hundra gröna mil….

….dit kom jag ridande en afton i april, för jag ville dansa tango.”

Evert och Evita. Sång, musik, dans. Vidder, berg, glaciärer…

 

 

 

 

Lämna en kommentar