Efter en längre vistelse… i den för mig numera väldigt välbekanta stadsdelen Taksim…
…väljer jag att byta sida…
…se något nytt…
…en annan del av Istanbul…
Jag tillbringar några dagar i vackra Fener…
Branta kullerstensgator, färgglada UNESCO-hus, en bysantinsk kyrka, historia, mysiga caféer…
…lummiga trädgårdar, sömniga katter som sträcker ut sig på bord och stolar…och golv…
Namnet Fener härstammar från det grekiska ordet ”Fanari”, som betyder ”lykta” på turkiska…och omradet dominerades av romska (grekisk-ortodoxa) familjer fram till början av 1000-talet…
Jag trivs i Fener…
…den sköna cafekulturen och den tillbakalutade livsstilen gör det enkelt att försvinna in i en bra bok, skriva, fundera…hitta inspiration…
Vi jobbar på med nya projekt…
Vi smider medans järnet är varmt…men framförallt så länge det känns roligt och utvecklande…
Jag har friheten att välja de projekt som tilltalar mig och det gör mig mer kreativ…
Jag gör mindre och mindre…men det jag gör…det försöker jag verkligen att göra bra!
Kvalite istället för kvantitet!
Jag njuter av att livet flyter och funkar….och att det känns så oförskämt bra…
Jag tänker på alla de där dagarna som skulle kunna motsvara en hel livstid…
…allt det där med att livet inte är de dagar som gått…
Det enda minuset just nu är mitt boende…
Det är i allra minsta laget …ett pyttelitet källarrum med kök…
…det är väldigt lyhört och familjen ovanpå tillhör det mer nattaktiva slaget …
…det klampas och trampas…det spolas i kranar…gamla rör och klickande varmvattenberedare …
Eftersom det fortfarande är Ramadan är den muslimska delen av Fener överlag mer nattaktiv…
Barnen på gatan utanför leker till sent, grannar pratar högljutt mellan fönster…
Någon går runt och trummar på en stor trumma tidigt på morgonkvisten…?!
Jag sover inge vidare…!
Efter några dagar flyttar jag till närliggande Balat…
…då jag får tag på en stor och fin lägenhet i ett väldigt lugnt och fridfullt område…där folk är betydligt mindre nattaktiva…
Jag sover gott…
…och när jag vaknar tar jag tidiga morgonpromenader på smala och slingrande gator fulla av färg…och skönhet…
…väderbitna hus… små affärer…mysiga marknader… trevliga människor…
…lukten av nybakat bröd och nybryggt kaffe…
Många judar, greker, bulgarer och armenier bosatte sig i Balat under 1900-talet…men idag bebos området huvudsakligen av en turkisk arbetarklass från Svarta havet…
Dagarna är enkla och ganska härligt inrutade…jag vaknar, dricker kaffe, promenerar, läser, skriver, beställer en kanna med salvia-te, klappar nagra katter, skriver, lagar lunch….
Oftast äter jag bara en gång om dagen men det målet tar lång tid att både laga och äta…jag njuter av matlagningen och av att ha tillgång till så fina råvaror…
Jag köper kött och grönsaker direkt från ’bonden”…
…ägg…getost och kefir… färska kryddor…stora och ljuvligt goda kronärtskockor…
Efter några dagar i Balat är Ramadan plötsligt över och den stora högtiden Eid al-fitr drar igång…den pågår för en del muslimer upp till fyra dagar…
Många caféer och restauranger stänger igen…folk stannar hemma och äter och umgås…
Jag tar mina morgonpromenader på öde gator….
…bara jag, katterna och fåglarna… …och ljudet av vinden från Bosporen ….
En eftermiddag är Fener plötsligt fullt av turkiska turister som tar bilder i varenda gatuhörn…uppklädda par poserar framför UNESCO-hus…
Cafeerna börjar öppna upp igen…det luktar nybryggt kaffe…
…katterna sträcker på sig i den varma kvällssolen…
Man verkar ha tröttnat på att sitta inne och äta…
Det pratas och skrattas och kaffekoppar klirrar…
Jag hör inte längre vinden från Bosporen…men jag känner den…
Kattliv, Juni 2019
”Claiming no owners…The cats of Istanbul live between two worlds, neither wild nor tame – and they bring purpose to those people they chose to adopt…”
“In Istanbul, cats are the mirrors to the people allowing them to reflect on their lives in ways nothing else could.”
Mitt andra hem, Maj 2019
Det är Maj…2019
…och här är jag alltså…
…ännu en gång…
(med risk för att bli tjatig)
Förälskelse! Vår! Vardag! Nystart!
Vackra portar och kullersten…
Behagligt svala mornar och kvällar…
En stad full av sköna fik…musik…livsnjutare…katter…
NUET!
Istanbul har blivit som ett andra hem…
…eller kanske snarare första hem…
Jag promenerar vid Bosporen…
…handlar grönsaker och vaktelägg på den närliggande marknaden…
…lagar mat…fikar…läser…skriver…
…försöker hinna ifatt mig själv…
Fredag eftermiddag, November 2018
Det är november…
…och här är jag alltså…ännu en gång…
….i Istanbul…
…en stad som alltid sjuder av liv!
Det är fredag eftermiddag och folk hänger på cafeer och restauranger…
Istanbuls katter spatserar omkring bland bord och stolar och stryker sig mot glada helgfirare …
Jag inkvarterar mig i en fin lägenhet med takterrass…
Jag dricker te, yogar i solnedgången och lyssnar på mäktiga böneutrop från stadens alla moskér…
Jag har nog sagt det förut; Istanbul är en stad full av sagor, magi och tidlöshet…
Här är jag lycklig!
“All other cities are doomed, but I imagine that as long as people exist, Constantinople will exist” – Petrus Gyllius
En magisk dag, November 2018
En helt magisk dag i en fantastisk stad…
Livet fångat i några korta ögonblick…
Njuter av värmen, November 2018
Det är en strålande vacker dag…
Solen värmer skönt, luften är frisk och fåglarna kvittrar glatt…
Imorgon bär det av till Tunisien…
3 veckor kvar i värmen…
…sen väntar en (för mig kort) svensk vinter…
Jag önskar mig snö(riktig snö!) och sol i december…
Men det har jag önskat mig många gånger de senaste åren…utan någon större framgång
Hur luktar TID?
”There’s a smell of Time in the air…
What does time smell like? Like dust and clocks and people…”
Vardagsliv i Istanbul!
Rostade kastanjer och grillad majs som säljs i små stånd. Män som bär stora fat med fyllda musslor på huvudet. Vagnar med runda sesamkakor…
Och jag behöver jag inte gå många meter för att hitta ett kafé eller ett tehus…
Staden där katterna regerat i tusentals år
Katterna i Istanbul har alltid haft en speciell betydelse för stadens invånare…
Exit Europa…Enter Asien
”Istanbul!
Mer än 10 miljoner människor bor här i dag…
Bosporens vatten delar stan i två jämnstora hälfter. På den europeiska sidan finns all historia: sultanens Topkapipalats, de gamla turkiska baden, Hagia Sofia, Blå moskén och den stora basaren.
På den asiatiska sidan flyter stan iväg i ett vardags-Istanbul…
Det är fantastiskt att kunna hoppa på en båt, lösa en enkel biljett för knappt en tia och en kvart senare befinna sig i en helt ny världsdel.
Exit Europa. Enter Asien…”
Istanbul är helt fantastiskt
Nya och spännande dofter…
…timmar på tehus…
…vindar över Bosporen som viskar historia, månskenstur på öppet båtdäck och en sen middag med träkolsgrillat och lyckopirr…
Istanbul är helt fantastiskt…
Jag är helt förlorad…
Tiden, årtal, datum, klockslag- fuck them!
För det är inte klockan som tickar, tiden som mäts, antalet dagar som har förflutit, år som begravts i år, som begravts i år efter år, som är intressant….
”Don’t try to write a novel. Write short stories and then figure out how to connect them.” -Ray Bradbury
Vilken härlig gammal värld, September 2018
Vilken härlig gammal värld!
Jag vill komma ut ur en port i ett hus i Istanbul och inte veta någonting om vad som väntar bakom nästa gathörn…
…jag vill stå vid Bosporen och kisa i solen…
…så vill jag att mitt liv ska vara…
